Alice Bah Kuhnke förvandlas till isdrottning inför årets stora fest
Uppdaterad 2020-02-12 | Publicerad 2017-12-10
Som en isdrottning, i en magisk klänning med en bolero av veckat papper, kommer kulturminister Alice Bah Kuhnke att glida in på Nobelfesten ikväll.
Allt för att sätta fokus på Arktis och klimatförändringarna.
– Nu har jag definitivt något att tala med mina bordsherrar om, säger kulturministern.
Aftonbladet fick vara med när kulturministern gjorde en sista utprovning av sin uppseendeväckande klänning i torsdags kväll.
Det skedde i en butiksateljé i Stockholm, tillsammans med stjärndesignern Bea Szenfeld och hennes kollega Naim Josefi, som är duon bakom skapelsen.
Nyss slängde hon i sig lite mat längst in i butiken.
Smycken av kvarts
Nu står kulturministern mitt på det vita butiksgolvet i en lackglänsande vit klänning med släp och med stora, veckade pappvingar på armarna, tre på varje arm – och en ring med en stor, gnistrande oslipad sten av kvarts på fingret, av smyckesdesignern Märta Larsson.
När hon är redo för entré ska samma stenar pryda hennes öron.
Och vi får ha blå tossor på fötterna för att inte smutsa ned golvet - och släpet.
– Man blir ju väldigt kraftfull, säger Alice Bah Kuhnke när hon vrider sig fram och tillbaka framför spegeln.
De stora pappershalvmånarna är fästa med te- och kaffefärgade band på armarna.
Men efter en stund gör de ont.
– Ser jag blå ut? undrar Alice Bah Kuhnke – men Bea Szenfeld är snabbt där och lättar på trycket.
– Så, du kommer inte att tappa dem.
Tränat att äta
Kulturministern får träna på att gå – och sitta i klänningen.
Och äta.
Det blir kanske det största problemet ikväll.
Med stor möda försöker kulturministern spetsa en vinddruva på gaffeln och föra den till munnen, men pappersboleron är i vägen.
– Du får ställa tallriken längre fram, säger Någon.
Alternativt bli matad av bordsgrannen, men det passar sig förmodligen inte på en Nobelfest.
Idén till klänningen fick kulturministern i höstas, efter en resa till Svalbard.
– Jag ville ta tillfället i akt att på ett av Sveriges mest välbevakade event, som även världsmedia bevakar, få belysa frågor som är avgörande – som Arktis och klimatförändringarna, säger Alice Bah Kuhnke.
Omskakande upplevelse
Där isen låg för tio år sedan är det i dag öppet hav, och valarna, så viktiga för ekosystemet, är i dag sällsynta.
– Att besöka Svalbard var en fantastiskt, men samtidigt omskakande upplevelse. Att så tydligt och påtagligt se att detta är något som händer, inte i framtiden, utan just nu.
Alice Bah Kuhnke bad Bea Szenfeld, som bland annat är känd just för sina papperskläder, och Naim Josefi att ta fram en klänning på temat Arktis – då visste inte ens kulturminister att det även är temat för hela Nobelbanketten.
Det visste hon inte nu heller.
– Är det sant? säger Alice Bah Kuhnke.
– Säg att du skämtar.
Men så är det – såväl musiken, som maten och blomsterarrangemangen i Blå Hallen kommer att vara en hyllning till det arktiska islandskapet.
Så kulturministern kommer att smälta in bra.
Vikt i två dagar
Men den vita klänningen med pappersärmarna – som tog Bea Szenfeld två dagar att bara förskära och vika – tar plats.
Så stor plats att de till och med har kollat hur stor plats varje gäst har.
– 70 centimeter – och den mäter 65, säger Bea när hon har kontrollmätt.
Själva klänningen, som nästan ser lackad ut, är i tre lager och ytterst täckt av ett tunt lager nylonrör.
Den sitter som en smäck, men ser ändå ledig och bekväm ut.
Något utanpå klänningen får hon klara sig utan – det går inte att bära något ytterplagg ovanpå.
Redo för entré
Men dansa ska hon kunna.
– Ja, vi har provat, säger Alice Bah Kuhnke.
– Jag brukar alltid dansa med Jan Björklund, det har blivit tradition. Annars brukar jag stå i något hörn.
Och så – någon timme innan det är dags att ta plats i Stockholms konserthus för prisutdelningen är Alice Bah Kuhnke klar, riggad från topp till tå.
Med håret uppsatt, sminket på plats och klänningen perfekt in i minsta detalj är kulturministern redo att göra entré – som Arktis egen isdrottning.
Hon ser ut som en stjärna på väg till Oscarsgalan, förlåt Nobelfesten.