Republikanerna ställs inför svårt dilemma
Med sin ”invandringsamnesti” träffar Obama republikanerna i veka livet.
Hans dekret är en krigsförklaring men motståndarna får svårt att stoppa honom utan att skada sig själva.
I förlängningen är det här presidentvalet om två år avgörs.
Att bara vända sig till vita väljare håller inte längre för det parti som vill ta hem presidentmakten. I de senaste två presidentvalen har den latinamerikanska minoriteten i stor utsträckning röstat för Barack Obama. Ska republikanerna kunna ta tillbaka presidentmakten 2016 måste de vara attraktiva för latino-väljarna.
Det vet Obama.
Hans beslut att skydda fem miljoner illegala invandrare (varav den absoluta majoriteten är latinos) från att bli utkastade ur USA är något som går hem hos många röstberättigade latinamerikaner. De vill se reformer som gör att de 11 miljoner som arbetar illegalt i USA ska slippa vara livrädda varje morgon de går till jobbet.
Obama har ställt republikanerna inför ett svårt dilemma.
Dels är många republikaner motståndare till själva idén att illegala invandrare ska ha rätt att stanna i USA. Dels är de rasande över Obamas som de tycker olagliga sätt att utöka presidentmakten.
”Kejsare”
De är ursinniga över hur han på detta sätt försöker runda kongressen. De kallar honom föraktfullt "kejsare".
Av de första reaktionerna att döma skulle de helst av allt vilja svara med samma mynt; en rejäl smocka tillbaka.
Men redan är det några republikaner som höjt ett varningens finger för att överreagera. Föga förvånande några med presidentambitioner.
Om republikanerna försöker stoppa Obamas "amnesti" (den gäller bara i tre år) utan att själva rösta igenom en invandringreform så riskerar de en backlash bland latinoväljarna i presidentvalet.
Det talas redan om att partiet tänker försöka ställa Obama inför riksrätt, driva fram en stängning av statsapparaten eller vidta andra extrema åtgärder som kan få väljarna att vända sig emot republikanerna.
Vad man garanterat kan slå fast är att Obamas ensidiga beslut knappast kommer att förbättra relationerna mellan honom och republikanernas ledare.
Är tilltaget lagligt?
Efter att demokratiska partiet förlorat stort i mellanårsvalet i början av november lovade Obama att han skulle gör allt för att samarbeta med en republikanskt styrd kongress. Invandringbeslutet visar att det bara var en taktisk fras.
Tvärtom verkar Obama ha bestämt sig för att hans enda chans att inte bli en bakbunden president under sina sista två år, en så kallad "lame duck", är att försöka utvidga presidentens exekutiva makt.
Det är knappast något som inbjuder till samarbete.
Är Obamas tilltag lagligt?
Den frågan går inte att svara entydigt på eftersom presidentmakten inte är detaljreglerad. Men man kan lugnt säga att Obamas aktion sträcker tolkningen av presidentmakten väldigt långt.
Lär rocka rejält
Obama är själv medveten om detta. Därför har Vita huset tagit det ovanliga steget att offentliggöra en 33-sidig promemoria med den juridiska grunden för presidentens agerande. Man har också städslat tio av USA främsta juridiska auktoriteter, från liberaler till konservativa, som intygar att Obama handlar inom konstitutionen.
Andra presidenter, Ronald Reagan och George W Bush, har fattat liknande beslut även om det då inte gällt lika många människor.
Faran för demokraterna är att de i framtiden får Obamas handlande nerkört i halsen när någon republikansk president vill utöka sina maktbefogenheter.
Precis som i svensk politik kommer det att "rocka" rejält i amerikansk de närmaste två åren.