18 svenska barn lämnade landet – anslöt sig till jihadistgrupper
Publicerad 2017-06-14
18 svenska barn har anslutit sig till terrororganisationer i Syrien och Irak, visar en unik rapport. Organisationernas mål: att lära dem att strida och att döda.
Några har återvänt till Sverige med sina nyvunna kunskaper, minst en har dött utomlands.
SvD och Aftonbladet har kartlagt IS-barnens öden.
De lämnade sina vardagsliv i Sverige för att ansluta sig till IS och andra jihadistorganisationer i Irak och Syrien.
Totalt var 45 av dem under 20 år när de reste, 18 av dessa var barn, under 18 år. Det visar uppgifter som Försvarshögskolan har tagit fram särskilt åt Aftonbladet och SvD. Den yngsta var bara 13 år. De har alla själva valt att åka.
För första gången publiceras nu nya detaljer om de svenska jihadist-resenärerna i en rapport där forskare vid Försvarshögskolan tagit del av detaljer om resenärerna. 267 personer ingår i studien. Det handlar om personer som rest till IS eller andra jihadiströrelser i Syrien eller Irak, för att strida eller hjälpa till på andra sätt, sommaren 2012 fram till slutet av 2016.
”Vi saknar erfarenheter”
I rapporten avslöjas hur återvändande jihadister tränats i att använda skjutvapen, konstruera bomber och delta i strid. De har fått kännedom om ett omfattande internationellt jihadistiskt nätverk. Detta gäller även barnen som frivilligt har rest för att ansluta till terrororganisationer, något som ställer helt nya krav på samhället, menar Henrik Häggström, senior analytiker på Försvarshögskolan med särskild inriktning på barn i konflikter, som tagit del av rapporten.
– Barn och unga har varit ute och fört krig och kommit tillbaka till en miljö där de starkt misstror myndigheter. Det är svårt att nå ut till dem, vi saknar erfarenheter och metoder att jobba med, säger Henrik Häggström.
Lämnade Sverige som 16-åring
SvD och Aftonbladet har kartlagt nio av barnen som rest för att ansluta sig till terrororganisationerna i Syrien och Irak. Bilden som växer fram spretar. De är killar och tjejer. Några tycks ha vuxit upp i kärnfamilj och trygga förhållanden, någon har redan en brottslig bana bakom sig.
En flicka var 16 när hon reste. När vi når henne idag är hon 19 år. Hon säger hon att hon varken vill bekräfta eller förneka om hon rest för att strida med IS. På hennes Facebook-konto finns bland annat en video där fem rödklädda fångar dränks i en järnbur.
En mamma vars dotter reste till Syrien som 17-åring för tre år sedan, säger att hon ofta pratar med sin dotter. På frågan om vad dottern säger om IS svarar mamman: ”hon pratar inte så mycket om dem”.
En mamma, svensk konvertit till islam, hyllade sin tonårsson på Facebook när han omkom i Syrien och skrev att sonen, ”inshallah”, kommit ”dit som du har kämpat för”. Även pojkens två år äldre bror dog i striderna för kalifatet.
Sverige är idag det land efter Belgien där flest personer per capita har rest för att ansluta sig till de stridande jihadistorgansiationerna i Syrien och Irak. Allra flest, cirka en tredjedel av de totala antalet resenärer, har rest från Västra Götaland, där Göteborgsområdena Hammarkullen, Hjällbo och Lövgärdet pekas ut.
Riktar propaganda mot unga
Henrik Häggström menar att antalet barn som rest för att ansluta till terrororganisationer är anmärkningsvärt.
– Förra gången det begav sig var 1998 då 17 unga personer rekryterades av PKK på ett sommarläger. Sedan dess har jag inte jag hört att barn rekryterats till stridande grupperingar i den omfattningen från Sverige.
Ändå har det totala antalet resenärer som anslutit till jihadiströrelser minskat under 2016. IS är pressat, färre ansluter – ändå tycks attraktionskraften bli allt starkare. Enligt samordnaren i Göteborgs kommun har IS-propagandan som riktar sig mot unga i stället ökat.
– Attraktionskraften har inte minskat. En stor del ungdomar fascineras av det som kallas ”jihadi cool”. IS är skickliga på propaganda och att spela på det ungdomliga, säger Zan Jankovski, samordnare mot våldsbejakande extremism, Göteborgs stad.
En av pojkarna i SvD:s och Aftonbladets kartläggning deltog själv i en propagandavideo för IS, där han poserade med en kalasjnikov. På Facebook skrev han:
“Jag önskar att ni kunde vara med mig här. Det är precis så perfekt och underbart som jag hade förväntat mig.”
Kan vara okända för myndigheterna
Göteborgs stad tar ständigt emot nya larmsamtal som berör unga personer, födda under 1990-talet upp till 2004. Det kan handla om att elever hyllat IS eller att de rättfärdigat terrordåd.
– En del ungdomar kan också var väldigt öppna med sina sympatier för ideologin, de konsumerar propagandan öppet och visar upp nedladdat material, säger Zan Jankovski.
Ungdomar som visat intresse för terrororganisationer kan samtidigt vara helt okända för myndigheterna.
– I efterhand så ser vi att man ibland inte vetat något alls om individen. I andra fall finns alla bitar på plats, dålig social situation, extremism i familj eller släkt eller att de haft öppen kontakt med kända rekryterare. Den varianten är lättare att identifiera eftersom de lämnar ett avtryck, säger Jankovski
HÄR KAN DU FÅ HJÄLP
Behöver du stöd, hjälp att hoppa av eller har frågor kring extremism och radikalisering?
Det finns ett antal organisationer och nätverk i Sverige som arbetar med att ge stöd inom detta:
EXIT, Stockholm
Anslutna till RAN, Radicalisation Awareness Network, ett EU-program
Samtalskompassen
Ger utbildningsråd kring frågor som rör radikalisering, till fältassistenter, närpoliser, lärare, kuratorer med flera.
http://samtalskompassen.samordnarenmotextremism.se/
Orostelefonen mot radikalisering, Rädda barnen
Ger stöd kring frågor som gäller oro för att man själv eller någon annan riskerar att dras med i en våldsam eller extrem rörelse/ideologi.
https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/mer-om-vad-vi-gor/annu-mer/orostelefonen/
Telefon 020-100 200
Safe Space, Malmö
Stödtelefon för det som oroas att någon ska dras in i en i våldsbejakande extremistisk rörelse.
Telefon: 040-34 05 50
http://malmo.se/valdsbejakandeextremism
Säkerhetspolisen
Vid akuta situationer går det att ringa Säkerhetspolisen
Telefon: 010-568 70 00
Socialtjänster
Vid oro för att någon anhörig riskeras att dras in i våldsbejakande extremistisk rörelse går det också att kontakta socialtjänsten i respektive kommun.