Härifrån kommer en tredjedel av alla IS-resenärer

Härifrån kommer en tredjedel av de svenska jihadistresenärerna – från områden som i hög grad styrs av kriminella nätverk.

Karwan Faraj har sett många av Syrienresenärerna växa upp i Göteborgs nordöstra stadsdelar. Några kriminella, extrema. Andra helt vanliga.

Ungefär en tredjedel, cirka 90 personer, av de svenskar som rest för att ansluta till jihadistgrupper i Syrien eller Irak de senaste åren kommer från Västra Götaland. Det framgår i Försvarshögskolans rapport Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq.

Göteborgs nordöstra stadsdelar pekas i rapporten ut som områdena med flest resenärer. Områdena sammanfaller med ´dem som polisen pekar ut som ”särskilt utsatta” när det gäller faktorer som kriminalitet, arbetslöshet, utbildningsnivå och trångboddhet. Där, i Bergsjön, Gårdsten, Hammarkullen och Lövgärdet i Göteborg, har de kriminella nätverken en så pass negativ inverkan på lokalsamhället att invånarna drar sig för att vittna eller anmäla brott, och polisen har svårt att utföra sitt uppdrag, menar polisen.

”Känns helt absurt”

Karwan Faraj, journalist, manusförfattare och engagerad i frågor som rör våld och utanförskap är själv uppvuxen i Gårdsten, en av de platser som omnämns i rapporten. Vi träffar honom mellan rader av grå hyreshus, omgivet med parker och grönska.

helskärm

– Det här är hemma för mig. Jag kan sakna att bo här, säger han när vi promenerar genom området.

Karwan Faraj flyttade till Sverige och Göteborg med sin familj från Kurdistan när han var fjorton år gammal, 1996. Han har jobbat både på skolan i Gårdsten och en näraliggande fritidsgård. Under åren har han mött många av de personer som senare rest till Islamiska staten eller andra jihadistgrupper i Syrien.

– Många av de här terroristerna som man läser om har jag sett här i helt andra sammanhang. Det känns helt absurt, säger han.

Han tar Hassan som exempel, en kille som förra året dömdes för terrorbrott.

– Honom träffade jag som barn eftersom han är uppvuxen i samma område. Han hade bättre förutsättningar än vad jag själv hade. Han var landslagsman inom boxning, han gick klart grundskolan vilket inte jag gjorde och han hade varit längre i Sverige än vad jag var. Så hur gick det här till?

”Hade aldrig sett honom otrevlig”

En annan ung man från den närliggande stadsdelen Lövgärdet framträdde i den första propagandafilmen på svenska från jihadister i Syrien, där han uppmanar fler att åka för jihad. Han dog senare i Syrien.

Karwan Faraj minns honom som en hjälpsam och omtänksam kille.

– Men så dyker han upp i den videon, det var helt sjukt, jag kunde aldrig tro det. Han var en kille som var på väg att utbilda sig. Här hemma har jag aldrig sett honom vara otrevlig eller ens svära.

Andra personer som rest till IS och liknande grupper beskriver Karwan Faraj som kriminella, knarkande, vinddrivna existenser utan någon större empati. Många med ett extremt personlighetsdrag, i kombination med ett destruktivt förhållningssätt till sin religion.

– Om man ser till vilken typ av människor det var som reste ner kunde man tidigt räkna ut vad som senare skulle hända. Det är inget överraskande att IS handlar med sexslavar eller använder så grovt våld om man vet vilken typ av människor som åkte dit, säger han.

”Hotet har ändrat karaktär”

Karwan Faraj berättar flera historier om den starka sammanhållningen och hjälpsamheten bland invånarna i Gårdsten när han växte upp – en annan sida av området än det som brukar rapporteras i medierna.

Samtidigt bidrar de sociala problem som finns till en känsla av hopplöshet hos många unga, menar han.

– Många här upplever hopplösheten men blir aldrig mördare, så det beror på fler saker. Det finns de som sökt sig till IS av ekonomiska intressen, andra för att de egentligen vill ta livet av sig och ser det här som ett bra sätt. Men känslan av att inte duga som människa i kombination med läget i Mellanöstern och den nya tekniken med sociala medier är orsaker till resandet, menar Karwan Faraj.

Idag har resorna ner till IS avstannat, men inte problemet med radikalisering.

– Hotet har ändrat karaktär. De här killarna är kvar i Sverige istället, men även om ingen åker så fortsätter ideologin att spridas. Därför måste det långsiktiga arbetet vara att motarbeta den här ideologin.

– Det behöver också göras satsningar från grunden på de här områdena. Det finns absolut problem här, samtidigt så har områdena blivit en plattform för politiker och tjänstemän som vill göra karriär. Kvar är invånarna, som också blir förlorarna.