Våldet fortsätter i protester mot dödsskjutningarna
Publicerad 2018-05-15
BETLEHEM. Skott hörs från de israeliska soldater som står nära betongmuren som skiljer Israel från Västbanken.
Senare får jag veta att en palestinier skjutits i benet med skarpa skott. En annan med gummikolor.
Våldet fortsatte i dag när palestinier över hela Västbanken protesterade mot de många dödsoffren i Gaza.
Två ambulanser står hundra meter bakom ”frontlinjen”, den några meter breda del av vägen där bilddäck och sopor från två stora sopkärl står och brinner, och avvaktar med de röda sirenerna och motorerna på.
De två ambulansförarna sitter tillbakalutade men med ögonen riktade på scenen framför sig.
– Vi har kört iväg ett tiotal skadade, säger Osama Abu Sbieh. En var skjuten i benet med skarp ammunition. De andra var skadade av gummikolor och tårgas. Några av dem kunde vi behandla på plats.
Sorgligt nog är de inte helt ovana att ta hand om den här typen av skador.
– Men de senaste dagarna har varit värre än på mycket länge, säger hans kollega Hamad Aby Ryan.
Den palestinska myndigheten utlyste tre dagars landssorg på Västbanken för att hedra de drygt 60 dödsoffren i Gaza i går. Ovanpå det en tre dagars generalstrejk. Det innebär att många unga män som normalt skulle vara i skolan eller på jobbet i stället hade möjlighet att delta i en marsch för att hedra sina döda landsmän.
Protestmarscher som den i Betlehem hölls på många andra platser på Västbanken med våld som följd.
Betongmur
Marschen var tänkt att sluta vid den åtta meter höga betongmuren som slingrar sig över stora delar av Västbanken. Men israeliska soldater satte stopp för det.
– Vi kommer att försöka igen, säger Oday, 18 år, som är en av få demonstranter som håller en gasmask i handen. Vi är inte rädda för de israeliska soldaterna.
De flesta har på sin höjd ett tygstycke virat runt munnen och näsan.
Gatan är bred med två filer i varje riktning. På några hundra meters håll ser jag en israelisk patrullbil som står mitt i vägen. Runt den en grupp israeliska soldater iförda skottsäkra västar och hjälm. Tvärt över gatan stiger tjock svart rök mot himlen men inte ogenomtränglig.
Unga män längst fram vid den brinnande barriären springer fram med sina slangbellor och skjuter sten mot soldaterna. De avvaktar rätt länge. Sedan lobbar israelerna två tårgasgranater i vår riktning.
Höga smällar
En av de unga männen springer fram till den ena, lyfter upp den och försöker kasta tillbaka den mot soldaterna. Den kommer inte särskilt långt. Killen bränner sig på handen.
Några hundra meter bakom mig står två palestinska polisbilar. Poliserna gör ingenting för att ingripa mot israelerna eller för att stoppa de palestinska ungdomarna. Tvärtom samlas ungdomarna runt en av bilarna och pratar med polisen.
Plötsligt hörs några höga explosioner. Det går inte att avgöra om det är chockgranater eller något annat. Ungdomarna vågar sig nu ännu närmare soldater och spänner sina slangbellor. Kanske är det ett 30-tal som deltar aktivt i protesten. Och några hundra som står vid sidan och tittar på som om det vore en fotbollsmatch.
Skarpa skott
Stämningen är ganska avvaktande. Ungdomarna vågar inte springa fram mot israelerna. De vet att de numera inte bara använder gummikulor utan även skarpa skott även om det inte sker lika urskiljningslöst som vid gränsen mot Gaza.
Där var det under dagen förhållandevis lugnt eftersom tiotusentals människor deltog i begravningar av de döda från i går.
Men det mest talar för att våldet når en ny topp på fredag. Den första muslimska söndagen efter att fastemånaden Ramadan inleds imorgon.