Trump utmålar Harris som marxist – vill skrämma väljare

helskärm

– Hon är marxist. Alla vet att hon är marxist.

Expresident Donald Trump har upprepade gånger under valrörelsen anklagat vicepresident Kamala Harris för att vara kommunist eller marxist.

Uttalandena är enligt bedömare ett sätt för Trump att anspela på den ”röda skräcken” – och försöka få väljare att vända motståndaren ryggen.

Trump har upprepat påståendet ofta och högljutt: Demokraternas kandidat Kamala Harris är marxist.

Harris själv har inte uttalat sig om påståendena, men hennes politik under tiotals år har inte varit i linje med den tyske ekonomen och filosofen Karl Marx teorier eller de olika vänsterinriktningar som sprungit ur hans läror.

– Hon är inte marxist, hon är inte kommunist, säger Thomas Zeitzoff, professor vid American University.

Inför valet har Harris bland annat presenterat förslag om pristak på en rad dagligvaror, något som Trump tagit fasta på och kallat ”i sovjetisk stil”.

Trump påstår att Harris far, ekonomiprofessor Donald Harris vid Stanforduniversitetet, har ”lärt upp henne väl”. Fadern har i sitt arbete hänvisat till många influenser, bland annat Karl Marx. Föräldrarna skildes när Kamala Harris var sju år och hon har själv sagt att hon uppfostrades av sin ensamstående mor.

”Röda skräcken”

Donald Trump använder sig av den väl beprövade taktiken att beskriva andra som icke-kapitalister, och i stället utmåla dem som kommunister, socialister, marxister eller ”röda”, enligt Barbara Perry vid University of Virginia. Detta för att nedvärdera motståndaren och kanske få Harris att reagera på ett icke fördelaktigt sätt.

Den så kallade röda skräcken härrör från tiden efter de två världskrigen då USA och Sovjetunionen konkurrerade om makten. Det mest kända exemplet på fenomenet var under senator Joseph McCarthys tid. Han var en ivrig antikommunist och ledde utredningar som utmynnade i en häxjakt på misstänkta kommunister i USA under 1950-talet.

Små marginaler

Trump försöker påverka en viss kategori amerikaner genom att kalla Harris för marxist, tror Thomas Zeitzoff, framför allt väljare som kommer från familjer som flytt från kommunistiska länder.

I sin bok ”Nasty Politics” hävdar han att det inte är särskilt effektivt att försöka få väljare att ändra lojalitet inför valet med hjälp av förolämpningar, konspirationsteorier och aggressiv retorik. Men eftersom undersökningar tyder på ett mycket jämnt opinionsläge kan det ändå göra skillnad, säger han.

– Marginalerna är mycket små. Så kanske det här kan övertyga vissa människor som ligger på gränsen.