USA-demokraters kamp: vänstern mot mitten

Striden om Demokraternas presidentkandidatur har förvandlats till en tvekamp mellan Joe Biden och Bernie Sanders, mellan den ideologiska vänstern och de politiskt mittenorienterade.

– Precis det resultat som partiet och dess moderata fåra har önskat, säger USA-experten Frida Stranne om Bidens framgångar under "supertisdagen".

Superlativen haglar när statsvetare TT talar med beskriver den mittenorienterade tidigare vicepresidenten Bidens valskräll. För några veckor sedan var han i princip uträknad.

– En häpnadsväckande seger – bortom alla förväntningar, säger Raphael Sonenshein, statsvetare och chef för Pat Brown Institute for Public Affairs vid California State University i Los Angeles, till TT på telefon.

– En stor, stor framgång för Joe Biden, säger Stranne, som är USA-forskare vid Högskolan i Halmstad.

Ideologisk kamp

Hon lägger till att resultatet med all sannolikhet är en väldig besvikelse för den demokratiske socialisten Bernie Sanders, som för bara några dagar sedan ledde i flera av de delstater som Biden nu vunnit.

Sanders är dock fortfarande stark och spås bli den som vinner den delegatrika jättedelstaten Kalifornien, där rösterna ännu inte räknats färdigt.

– Men för några veckor sedan var det ingen som trodde att han skulle behöva Kalifornien som brandvägg. En seger i delstaten skulle snarare ha krönt honom, säger Sonenshein.

Supertisdagens resultat innebär att Demokraternas fortsatta primärvalsrörelse blir en kamp mellan partiets två falanger, den mittenorienterade och den på den ideologiska vänsterkanten. Avgörande blir hur de förlorande aspiranterna reagerar – vilka som eventuellt hoppar av och ger sitt stöd till någon av huvudkombattanterna.

Kasta in handduk?

Den tidigare New Yorkborgmästaren och miljardären Mike Bloomberg har meddelat att han ska utvärdera sin kampanjs framtidsutsikter under onsdagen.

– Han har ju inte med det här att göra längre, säger Stranne om Bloomberg, som trots enorma satsningar gjorde oväntat dåligt ifrån sig under supertisdagen.

– Det är ju intressant att se hur länge både Bloomberg och (Massachusettssenatorn) Elizabeth Warren stannar kvar i detta nu givetvis, eftersom de på olika sätt plockar röster från de andra.

Även Warren hade en miserabel valnatt. Hon kom trea i sin hemstat, något Sonenshein beskriver som "generande".

Den Los Angeles-baserade statsvetaren spår att båda kommer att kasta in handduken inom kort. Det välkänt att Bloomberg i höstas gav sig in i striden för att han inte tyckte att någon av mittenkandidaterna, i synnerhet inte Biden, höll måttet för att ta sig an Trump.

Men nu behövs Bloomberg inte längre som säkerhetsnät för Biden, resonerar Sonenshein.

– Allt vände med Bidens storseger i South Carolina i helgen.

Kan ha hjälpt Biden

Bloomberg har dock säkrat delegater i bland annat Amerikanska Samoa och Kalifornien och frågan är om han planerar att "ge" dessa till Biden. Delegater som varit bundna till en avhoppad aspirant brukar rösta på den som avhopparen ställer sig bakom. För att säkra Demokraternas presidentkandidatur krävs stöd av minst 1 991 delegater vid voteringen på partikonventet i sommar. På onsdagsmorgonen hade Biden 397 och Sanders 356 delegater.

Att de tre avhoppade tidigare rivalerna Pete Buttigieg, Amy Klobuchar och Beto O'Rourke så sent som i måndags ställde sig bakom Joe Bidens kampanj bedöms ha varit stor hjälp för Barack Obamas vicepresident. Det skedde vid ett uppmärksammat kampanjmöte i Texasstaden Dallas och kan ha hjälpt Biden att vinna Texas.

Enligt samma princip kan det bli avgörande om Warren, om hon hoppar av, ställer sig bakom Bernie Sanders vars politik hon står ideologiskt nära. Många partitoppar anser dock att Sanders är för radikal för att kunna vinna höstens presidentval mot Donald Trump.