Regeringen vill lyfta dolda kvinnosjukdomar

Typiska kvinnosjukdomar har varit nedprioriterade och inte alltid tagits på allvar av sjukvården. Det anser regeringen som nu vill komma åt problemet, bland annat genom att kartlägga vilka möjligheter det finns för diagnostik och behandling av olika "dolda" kvinnosjukdomar.

Det finns tydliga skillnader av upplevd hälsa mellan könen. Det finns också könsskillnader inom den givna vården, såtillvida att hälso- och sjukvården tenderar att prioritera vissa kvinnosjukdomar lägre.

Det anser i alla fall regeringen som nu ger Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) flera uppdrag för att undersöka vilket vetenskapligt stöd det finns för att diagnostisera och behandla olika typer av "dolda" kvinnosjukdomar, däribland vestibulit, lipödem och rektusdiastas.

"Dolda" sjukdomar

Dessa tillstånd är okända för de flesta, men drabbar hundratusentals kvinnor, en okunskap som regeringen vill råda bot på.

– Det är oerhört viktigt att all hälso- och sjukvård är jämlik och att man blir tagen på allvar. Det handlar inte bara om var man bor, utan också om man är man eller kvinna. Det går att hitta många historier där kvinnor berättar att de inte blivit tagna på allvar och där det går att relatera till att det just är en kvinnosjukdom. Därför behöver vi göra den här satsningen där vi vill att SBU ska se vilket vetenskapligt underlag det finns för både diagnostisering och behandling för olika kvinnosjukdomar, säger socialminister Lena Hallengren (S) till TT.

Kartlägga metoder

Regeringen vill också fokusera på förlossningsvården och vill att SBU ska kartlägga metoder för behandling av psykisk ohälsa som följd av förlossning, samt metoder för diagnostik och behandling av graviditetskomplikationer.

– Förlossningsvården handlar inte bara själva förlossningen, utan också om komplikationer i eftervården, som psykisk ohälsa eller rektusdiastas då kvinnans magmuskler inte läker som de ska, säger Lena Hallengren.