Barbro Westerholm: En katastrof för samhället
87-åriga veteranpolitikern om den skeva åldersfördelningen i riksdagen
Publicerad 2021-05-10
20 procent av svenskarna är över 65 år, men bara 5,1 procent av riksdagsledamöterna.
Det är katastrof för samhället, menar Barbro Westerholm (L) som sitter på längst livserfarenhet av de 349 ledamöterna.
– Äldre personer behandlas idag lika diskriminerande som kvinnor behandlats tidigare, säger hon.
Barbro Westerholm, 87, befinner sig på sitt lantställe på Landsort i Stockholms ytterskärgård. Där har hon varit sedan 18 mars förra året när riksdagen beordrade sina anställda att arbeta hemifrån och Anders Tegnell rekommenderade den äldre befolkningen att isolera sig.
Väntar på friheten
– Jag har varit i stan när det har varit kammardebatter, och när jag vaccinerades första gången.
Trots att hon fyllt 87 har hon inte fått sin andra spruta.
– Den 5 maj kommer friheten. Då går jag nog ut och köper något nytt klädesplagg. Jag har slitit på dem jag haft, säger hon.
Hon har också, sedan 90-talet, slitit för de äldres – eller åldersrikas – sak. Det var då hon började få frågor om hur länge hon tänkte ”hålla på”.
– Och då var jag bara i början av min politiska karriär, kände jag.
Låg nu – lägre förr
1999 lämnade hon tillfälligt riksdagen för att bli ordförande för SPF Seniorerna. Då fick hon istället höra att det var synd, ”hon som hade så mycket kvar att ge”.
– En person som ledde en organisation med 300 000 medlemmar var alltså inget att räkna med. Det blev visst fel hur jag än gjorde, tyckte man.
I dag är antalet 65-plussare i den politiska representationen försvinnande lågt, men ändå högre än på länge.
– Men det är få över 70 år. Tyvärr. När Maria Leissner nyligen intervjuades sa hon att hon hade blivit partiledare för tidigt, vid 39, och att hon hade behövt mer livserfarenhet. Ska du täcka hela det politiska fältet och kunna ta kloka beslut när det blir stora konflikter, då behöver du livserfarenhet.
Barbro Westerholm och före detta kollegan Björn von Sydow gjorde med riksdagens utredningstjänst en studie om vad det finns för forskning om livserfarenhetens betydelse vid beslutsfattande.
”Bättre på beslut”
– Det fanns ingen svensk forskning, för det första, och den som fanns, framför allt från USA, England och sydliga länder, visade att årsrika är bättre än yngre på att fatta beslut i svåra frågor och konflikter.
Hon önskar att Sverige kunde ta efter andra länders syn på seniorer i politiken.
– Det räcker att titta på bilder. Man har en helt annan syn på erfarenhet i utlandet. Där är det en självklarhet att livserfarenhet betyder någonting.
Varför tror du att det har blivit så här i politiken?
– Man tycks ha fört över synen från näringslivet, att unga människor med aktuell utbildning måste in, men politik handlar inte om prylar utan om skeenden, en massa olika värden och frågor. Det är en katastrof för samhället.
Äldreforskaren Fredrik Snellman menar att ålderismen gradvis nöter ner människors självkänsla och riksdagsledamoten håller med.
– Jag vet inte hur många jag mött som sagt ”Jag är bara pensionär!” Bara? Man ska i stället tala om vad man gör och vad man är stolt över.
Mycket fördomar
Mycket av ålderismen är omedveten, menar riksdagsledamoten.
– Ungefär som man behandlade kvinnor för några år sedan. De äldre är där kvinnorna var för ett tag sedan.
Vilka drabbas mest, i din mening?
– Har du ett fysiskt, synligt funktionshinder, då puttas du in i skröplighetsgruppen. Du kan ha din intellektuella förmåga på topp men är kroppen skör så behandlas du utifrån det. Och där kommer fördomarna in, om vad man klarar av, men vi har faktiskt 100-åringar som klarar datorer galant och 30-åringar som inte gör det.
Hur ser du att ålderismen kan stävjas?
– Vi måste tänka efter hur vi beter oss. Vad du själv gör är viktigt för att ändra bilden av äldre. Har du barnbarnen hemma så säg inte ”akta, akta”, strunta i dammråttorna och lek med dem i stället.
Men hindren är otaliga, medger hon.
– Till exempel har våra universitet en övre åldersgräns, 69, för att få handleda en doktorand. Du kan vara hur världsberömd som helst inom ditt område. Jag får mejl från professorer som vill arbeta vidare, som har massor kvar att ge. Svenska forskare är däremot välkomna i USA långt över vår pensionsålder.
Vad gör du när du själv drabbas av ålderism?
– När någon frågar hur länge jag tänker hålla på frågar jag dem om de inte tycker att jag funkar längre.
Har du utsatts för ålderism? mejla tipsa@aftonbladet.se