Räddas från döden i djupet

Här slåss Stefan, 53, för sitt liv mot vågorna utanför Söderhamn

Stefan Andersson, 53, kämpar för sitt liv i den sönderslagna fiskebåten.

Handtaget i styrhyttens tak är hans sista livlina, men de iskalla vågorna slår över honom igen och igen.

Genomblöt och nerkyld gör han sig redo att dö.

Då kommer räddningen.

Stefan Andersson från Floby i Västergötland har köpt den 12 meter långa fiskebåten för 150 000 kronor i Söderhamn och ska köra den sjövägen till Göteborg. Resan ska ta två veckor och väl framme har han tänkt jobba som fiskeguide.

Sjön är lugn när han lägger ut från Söderhamn på tisdagens förmiddag.

Tre timmar senare, öster om Rönnskär, är han mitt i stormen.

– Så fort jag kom utomskärs kom kraftiga dyningar överraskande snabbt och följdes av grov sjö, säger han.

Klamrar sig fast

Ekolodet visar på 14 meters djup, men larmar sekunden senare om bara två meter. Stefan förstår att det är allvar.

– Då small rodret av och båten började driva utan styrning tills den fastnade på ett grund.

Stefan slår larm till sjöräddningen med sin mobil.

Men i dödskampen mot stormen är han alldeles ensam. Sekunder känns som minuter när han försöker stå emot havets ursinne.

Krampaktigt klamrar han sig fast vid ett handtag i taket inne i styrhytten. Tappar han taget är det kört, tänker han.

– Vågorna var höga och slog över mig. Jag tordes inte släppa handtaget och jag kunde inte nå flytvästen som låg nere i båten.

Slås sönder bit för bit

Samtidigt, vid Svartsundet, får besättningen i Kustbevakningens båt KBV 309 larm om vad som händer. Klockan är 13.29 när de sätter kurs rakt mot haveristen.

Under tiden fortsätter Stefan Anderssons att kämpa för sitt liv. Han är genomblöt och nerkyld, handen som håller honom fast i hyttaket börjar vitna. Båten står hårt på grund och han kan bara titta på när den slås sönder bit för bit.

Till sist gör han sig redo för slutet.

– Flera gånger fick jag känslan av att jag skulle dö. Jag såg hus på en ö 500 meter i från mig och hoppades att någon skulle upptäcka mig. Men det visade sig att ön var obebodd.

Då, plötsligt, ser han en båt på långt håll.

– När jag förstod att det var Kustbevakningen började jag gråta av glädje. Jag skulle överleva.

Nära ögat

Enligt Kustbevakningen tar det 16 minuter för KBV 309 att nå fram till haveriplatsen. För Stefan Andersson känns det som en och en halv timme.

– Jag tappade tidsuppfattningen helt.

Räddningsaktionen blir dramatisk och komplicerad i de höga vågorna.

– Vi kunde inte gå för nära med vår båt utan fick sjösätta en vattenskoter, säger Roger Stark, befälhavare på KBV 309.

Skoterföraren går så nära han kan. Till slut är Stefan Andersson inom räckhåll. I sista stund släpper han taget och hoppar ombord på räddningsfarkosten.

– Det kändes sagolikt när jag väl satt på skotern. Den bästa stunden i mitt liv, säger han.

Några minuter senare slås Stefans trålare sönder helt och försvinner i djupet.

– Tyvärr hann jag aldrig försäkra den, säger han.

– Men jag lever i alla fall.