Svenskarna har flest ensamhushåll i Europa
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-07-28
Sverige har flest ensamhushåll i Europa.
Men det betyder inte att vi känner oss ensamma.
Istället är vi individualister som känner oss fria att ha de kontakter vi vill. Det menar Lars Tornstam, professor i sociologi vid Uppsala universitet.
– Visst behöver vi sociala nätverk, men frågan är om vi verkligen behöver bo tillsammans.
Nästan varannat svenskt hushåll är ett ensamhushåll, och flest finns i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.
Sverige toppar listan över andelen ensamhushåll i Europa. Det kan vara ett resultat av att svenskarna går i täten för den ökade individualiseringen. Det menar Lars Tornstam, professor i Sociologi.
– Ensamhet är inte alltid av ondo, de flesta av oss behöver viss ensamhet för att kunna fungera. Man kan vända på steken och säga att vi i Europa i hög grad är individualister. Samhällsutvecklingen går mer åt det hållet och vi svenskar går i täten, säger han.
Ekonomisk koppling
En vanlig uppfattning är att nordbor är mer ensamma än människor i exempelvis sydeuropa. Men enligt Lars Tornstam är det en missuppfattning.
– I vissa länder kan man tvingas till sammanboende av exempelvis ekonomisk nöd och det kan ge en känsla av ensamhet och ofrihet. Medan vi i Norden kan leva ett friare liv och ha kontakt med vänner och över generationsgränser som vi vill, säger han.
Det är svårt att jämföra andelen ensamhushåll med övriga Europa. Men det finns en koppling mellan hög levnadsstandard och antalet ensamhushåll. I Spanien, Portugal och på Cypern finns minst antal ensamhushåll inom Europeiska Unionen. Medan Sverige toppar listan följt av Finland, Danmark och Tyskland.
Ensammast i 30-årsåldern
Den ökade individualiseringen anses ibland bidra till att de sociala nätverken försvagas. Men svenskarnas upplevelse av ensamhet har inte ökat under de senaste åren, istället har svenskarna starka nätverk och relationer och känner oss i relation till övriga Europa väldigt lite ensamma. Det visar studien "Ensamhet i Sverige 1985-2008" som Lars Tornstam presenterade 2008 vid Uppsala universitet.
Studien visar också att många känner sig som mest ensamma i 30-årsåldern, och inte när de blir äldre.
– Mest ensam kan man känna sig som ung mitt i storstadens vimmel, medan en äldre person som lever ensam ute på ett fjäll inte alls känner sig ensam. Det blir lite av en paradox. Men det kan bero på att man med tiden behöver vara mer ensam, och att det då är en vald ensamhet, säger Lars Tornstam.
Behov av sociala kontakter
Människan har behov av sociala kontakter, men orsaken till att ensamhet betraktas som farligt kan enligt Lars Tornstam bero på att den kan höra ihop med andra negativa händelser.
– Ensamhet kan också komma till följd av sjukdom eller liknande som kan leda till att man tappar vänner och kontakter, då blir det negativt. Vår studie visar också att ensamhet inte bara har att göra med relationer utan det kan också handla om att man haft en svår barndom som gör att man känner att man står utanför, säger han.