Nils-Eric fann sin pappa efter 43 år

Efter flera års sökande hittade han sin pappa - på Facebook

Nils-Eric Johansson hittade sin biologiska pappa på Facebook.

Efter 43 år träffades de för första gången.

– Det här är det bästa som har hänt mig, säger han.

Nils-Eric, 47, var åtta år när hans föräldrar berättade att han var adopterad. I 20-årsåldern kände han sig tvungen att söka efter sitt ursprung. Allt han visste var att adoptivföräldrarna hämtat honom på ett barnhem i Kalmar när han var två månader gammal.

– Min mamma gav mig adoptionspapperen. Där stod min biologiska mammas namn. Det stod att min far var okänd.

Grät och kramades

Via Skatteverket i Kalmar fick Nils-Eric tag i sin biologiska mamma som bytt namn och flyttat till Göteborg.

– Jag frågade vad hon gjorde i september 1966. Då blev hon tyst. Sedan sa hon: ”Om du visste vad jag har tänkt på dig. Hur hittade du mig?”.

Någon vecka senare reste Nils-Eric för att träffa sin mor.

– Vi grät och kramade varandra i en timme, säger han.

– Sedan visade hon en bild av min far. Han var italienare. Hon sa att han hette Alfredo Vittorio.

Hon berättade att han var en världsberömd pianist som spelade med sitt band i Sverige mellan 1965 och 1973.

– Om hon hade berättat för honom att hon var gravid hade jag kanske inte behövt leva i 43 år utan honom, säger Nils-Eric.

Ett år senare sa mamman upp kontakten.

Men Nils-Erics sökande fortsatte. Det dröjde till 2008 och han hade nästan gett upp. Under en middag fick han via vänner kontakt med sin halvsyster som tyckte att han skulle ringa deras mormor.

Hon berättade att hans far inte hette Alfredo Vittorio som hans biologiska mamma sagt, utan Alfredo De Vito.

Kände igen ögonen

Efter många turer fick Nils-Eric bekräftat att en Alfredo De Vito hade befunnit sig i Sverige mellan 1965 och 1973.

Nils-Eric sökte på faderns namn på Facebook och fick två träffar. Han tittade på en av männen och kände igen ögonen.

Han skrev ett meddelande till mannen med sin mammas namn och frågade om han haft en romans med henne under 1960-talet. Efter några dagar fick han svar: ”Alla dina uppgifter stämmer. Men vem är du?”.

– Jag skrev att om uppgifterna stämmer så måste jag vara hans biologiske son.

Har bra kontakt

Den 23 juni 2010 satte sig Nils-Eric på ett plan mot Napoli.

– Jag var lite nervös, men ändå motiverad och samlad, för nu var min 43 år långa resa över.

I dag har Nils-Eric god kontakt med sin 74-årige biologiska far och sina tre halvsystrar i Italien. Hans biologiska mor avled 2006 och syskonen på moderns sida har han ingen kontakt med.

– Jag har fått ett lugn, en inre frid, i mig. Jag vill berätta min historia så att folk ska förstå att det går. Att man aldrig får ge upp.