Så vill S förändra gymnasieskolan
Publicerad 2014-01-28
Nu vill Socialdemokraterna helt göra om gymnasieskolan.
Alla yrkesprogram ska genomföras i samarbete med respektive bransch och samtliga gymnasieelever ska få estetiska ämnen som ett obligatorium.
– Regeringen och Björklund har experimenterat med gymnasieskolan, men experimentet har misslyckats, säger Ibrahim Baylan, skoltalesperson (S).
Just nu funderar ungefär 100 000 av landets niondeklassare på vilket gymnasium och vilket program de ska välja. Då passar Socialdemokraterna på att gå ut med hur man vill att gymnasiet ska se ut om man vinner valet.
– Det går trögt på gymnasiet just nu. Vi vill därför ge besked om hur vi tänker oss gymnasieskolan och att vi vill reformera den, säger Ibrahim Baylan, partiets talesperson i skolfrågor och tidigare skolminister i den senaste S-regeringen, 2004-2006.
Socialdemokraterna vill genomföra en rad förändringar av gymnasiet. Men betygssystemet och det huvudsakliga program- och kursutbudet som gäller i dag tänker man behålla.
Viktigaste förändringarna
• Största förändringen vill man se på de så kallade yrkesprogrammen. S vill göra om dem till "yrkescollege" som drivs i samarbete mellan kommuner och branschorganisationer. Det ska också gå att genomföra sin yrkesutbildning i lärlingsform, med huvudsakligen arbetsplatsbelagd undervisningstid. Dessutom vill man återinföra att alla yrkeselever efter genomgången utbildning ska ha grundläggande behörighet till högskola.
– I dag framställs yrkesprogrammen som en andra klassens utbildning. Men jag vill att den ska vara förstaklassens utbildning. Det är dessutom en utbildningsform där de flesta kan få jobb efteråt, säger Baylan.
• Estetisk verksamhet som bild och musik ska föras in i alla gymnasieprogram igen.
• Gymnasiet ska göras obligatoriskt för ungdomar upp till 18 års ålder. Med andra ord ska den skolplikt som i dag gäller i grundskolan utökas till att gälla till man blir myndig. Den som inte slutför en gymnasieutbildning i skolan ska omfattas av utbildningskontrakt som kräver motprestation i form av studier, jobb eller praktik om bidrag ska medges.
– Vi kommer ta strid med regeringen om gymnasieskolan, deras experiment har misslyckats, säger Baylan.
Exakt när de olika insatserna kan träda i kraft, om S vinner valet, kan dock inte Ibrahim Baylan svara på. Han menar att en del åtgärder kräver längre utredning än andra men att målet är att förändringarna ska ske "så fort som det är möjligt".
Lärarförbundet; "Understryker behoven"
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är positiv till att S lyfter fram vikten av att ungdomar går i gymnasiet.
– Det understryker att det krävs en gymnasieutbildning av alla elever i dag. Det är nödvändigt för att klara sig på en allt mer krävande arbetsmarknad, säger hon.
– En obligatorisk gymnasieskola är bra, men för att det ska fungera förutsätter det satsningar på särskilt stöd och insatser för de elever som är verkliga ansiktena bakom avhoppen i gymnasiet. Det är helt nödvändigt med tidigt stöd och speciallärarsatsningar.
Eva-Lis Sirén menar också att S nu måste visa att man menar allvar också i sina kommande budgetsatsningar.