Svensk rymdfärd kan underlätta extrema jobb

Trångt och med kollegorna nära inpå – men med en fantastisk utsikt. Svenska forskare hoppas på att göra rymdstationen ISS till en bättre arbetsplats, som också kan vara till nytta här på jorden för extrema arbetsplatser som ubåtar och oljeplattformar.

När svenske astronauten Marcus Wandt skjuts upp i rymden i början på nästa år är det efter månader av minutiösa förberedelser. Han och kollegorna blir en blandning av forskare och försökskaniner, när omkring 30 experiment ska genomföras.

Ett projekt drivs av forskare på KTH, som funderar på hur trånga och isolerade arbetsplatser kan utformas bättre.

– Man har förut inte tänkt så mycket på om de olika utrymmena är optimala för det som ska utföras, säger Mikael Forsman, professor i ergonomi vid KTH, och fortsätter:

– Det är fler och fler astronauter som åker upp dit och arbetar. Om det är något som går att ändra så att det fungerar så bra som möjligt så borde vi göra det.

Han och forskaren Michail Magkos projekt är en av vinnarna i den hårda konkurrensen om att få bedriva forskningsprojekt på ISS.

– Vi hade inte väntat oss att bli utvalda. Vi har knappt haft tid att bearbeta det, för så fort vi fick okej så har vi grävt ned oss i jobb med att få allt att fungera. Att få ett sånt här experiment är väldigt komplicerat med europeiska rymdstyrelsen ESA, svenska Rymdstyrelsen och amerikanska Nasa, säger Magkos.

Mössa med sensorer

Med hjälp av en mössa fylld av sensorer, som bland annat mäter hjärnaktivitet, ska den svenske astronauten utföra tester på tre olika platser på ISS. Det första är de privata utrymmena, den andra den europeiska forskningslaboratoriet Columbus och den tredje observationsmodulen Cupola, med utsikt över vår planet.

– Vi har utvecklat ett spelliknande kognitivt test där vi ska testa hans reaktionstid, korttidsminne och hans exekutiva funktioner – hur väl kan han multitaska, förklarar Michail Magkos.

Sensorerna mäter vilken del av hjärnan som aktiveras när han utför testerna i de olika delarna. Marcus Wandt har utfört testerna på jorden också, för att ha en sorts bas.

En fördel med att försöksobjekten är i rymden är att de redan övervakas rigoröst, vilket gör att forskarna kan ta hänsyn till deras matintag, schema och sömn. Dagens rymdfarare får under de omfattande träningsprogrammen på jorden lära sig att anpassa sig till miljöerna på ISS. Men kanske kan också ISS anpassas för att bli en bättre arbetsplats. Kanske finns det saker däruppe som försämrar astronauters tankeförmåga och bidrar till stress – saker som faktiskt går att ändra på.

– Längre fram, med mer forskning, hoppas vi kunna se hur ett privat utrymme, ett allmänt utrymme eller ett utrymme med fönster faktiskt påverkar dig att prestera bättre eller sämre, säger Magkos.

Det finns andra studier som visat att rymdfarare fått en omvälvande upplevelse av att se vårt klot från ovan, att det påverkar hela synen på tillvaron.

– Vi är inte så intresserade av de här stora filosofiska förändringarna. Vi vill helt enkelt se hur han presterar, Magkos.

Bodde på låtsasbas

Tidigare i år var Magkos inblandad i en KTH-studie där sju personer lät sig låsas in i fyra veckor på låtsas-Mars-basen Mars Desert Research Station, i amerikanska Utahs öken. Sensorer placerades ut i basens rum, för att följa deltagarna. De resultaten jobbar nu forskarna vidare med, och de tyder bland annat på att privatliv och exponering mot naturen har positiva kognitiva effekter. Att testerna nu utförs ”på riktigt” i rymden, behöver inte nödvändigtvis innebära så jättestor skillnad. Mikrogravitationen är exempelvis inte något som forskarna har så stor påverkan inom just det här forskningsfältet.

– Det är väldigt kontrollerade miljöer, så observationerna vi gör nu – tillsammans med annan forskning – kan ge oss information om hur vi designar allt från kontorsutrymmen till andra arbetsplatser, säger Magkos.

Astronauten Marcus Wandt lyfter fram att forskningen kan användas på framtida rymdstationer, och långväga baser på exempelvis månen. Men den kan också vara till nytta för andra extrema miljöer på närmare håll, som forskningsstationer i polarområdena, borriggar i havet eller ubåtar.

– Man kanske bortprioriterar arbetsmiljöerna i de här situationerna, men det ska man nog fundera igenom. Det är en väldigt intressant studie, säger han.