Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Gisela

Forskare föreslår: Bygg domedagsvalv på månen

Sofia Eriksson/TT

Publicerad 2024-08-17

Djur och växter utrotas på löpande band. Ett sätt att bevara den biologiska mångfalden skulle vara ett slags domedagsvalv på månen, förslår forskare.

Följ ämnen

På en av jordens mest avlägsna platser finns ett gigantiskt bankfack för den genetiska mångfalden. Djupt nere i permafrosten på Svalbard kan världens genbanker förvara fröprover som säkerhetsåtgärd i händelse av krig, sjukdomar och naturkatastrofer.

Frövalvet, ”domedagsvalvet” i folkmun, är katastrofsäkrat och ska klara en atombomb. Men för några år sedan sipprade vatten in i entrétunneln – en konsekvens av att klimatförändringens stigande temperaturer gjort att permafrosten inte lagt sig som planerat runt ingången, enligt norska Statsbygg. Valvet blev alltså ett offer för ett av de problem som det är tänkt att skydda andra från.

Lagra djurceller

Fröerna klarade sig och valvet finns kvar. Men händelsen oroade Mary Hagedorn, biolog vid institutet Smithsonian i USA. Hon och hennes kollegor började fundera på en mer pålitlig förvaringsplats utom räckhåll för krig och klimatförändringar – där det även skulle gå att lagra celler från djur. De kom att vända blicken mot månen.

Kratrar i ständig skugga är tillräckligt kalla för kryoförvaring menar forskarna som beskriver förslaget i en artikel i tidskriften Bioscience. För att kryobevara djurceller måste temperaturen ner till –196 grader. På jorden kräver det flytande kväve, el och personal – element potentiellt sårbara för störningar.

– Inledningsvis skulle ett bioförvar på månen rikta in sig på de mest utsatta arterna, men vårt slutliga mål skulle vara att kryobevara de flesta arter på jorden, säger Hagedorn i en kommentar.

Kryokonserverad fisk

Kryokonservering är en metod för att frysa ned genetiskt material där celler kan förbli frusna men levande i hundratals år. Hagedorns team har testat tekniken genom att kryokonservera hudprover från asterropteryx semipunctata, en vanlig revfisk.

Bioförvaring på månen skulle också kunna vara en tillgång för astronauter, menar Hagedorn.

– Det kommer att behöva odlas mycket växter när de börjar terraformera Mars. Så att ha växtmaterial på månen skulle vara en bonus. Som en livsmedelsbutik för rymdresor, säger hon till Science.

Hoten mot den biologiska mångfalden ökar och det krävs innovativa lösningar för att skydda framtidens ekosystem, framhåller forskarna. Deras förslag gränsar till stor del fortfarande till science fiction. Men de hoppas inspirera till nya samtal och idéer kring åtgärder – som kanske också kan göra ett säkerhetslager på månen till verklighet.

ANNONS