”Det här var min mardröm”
Uppdaterad 2011-12-14 | Publicerad 2011-12-13
Ångefamiljen landade i Armenien 16.30 i dag
Trebarnsfamiljen väcktes på morgonen av polisstyrkorna.
Haik, 17, var chockad.
Polisen sa bara: "Ni ska till Armenien."
– Det är fruktansvärt. Det här har jag alltid varit rädd för, säger Haik.
Familjen hade haft beslutet över sig länge, men de visste inte när utvisningen skulle genomföras.
Klockan 06.30 väcktes trebarnsfamiljen i sin bostad i Ånge.
– Det kom 20 poliser i morse. De betedde sig som om vi var terrorister, säger Haik, 17.
"Förstår inte språket"
Han fick packa ihop sina saker snabbt. Mobil, dator och kläder.
Sedan körde polisbilen mot flygplatsen Midlanda. 11.05 lyfte planet.
– Jag mådde så dåligt. Jag ville bara åka tillbaka. Jag har alla mina kompisar i Ånge, säger Haik.
16.30 landade han tillsammans med sin mamma, pappa och två bröder i Armenien.
Nu vet han inte vad som händer. Familjen är fortfarande kvar på flygplatsen.
– Jag förstår ingenting. Jag förstår inte språket.
Familjen mår dåligt
Han är inte ensam. Hans föräldrar förstår knappt heller.
Haik kom till Ånge för tio år sedan som åttaåring. För Haik är svenska hans hemspråk.
– Det här är fruktansvärt. Det här var min mardröm. Jag har bott där i tio år. Det här har jag alltid varit rädd för, säger Haik.
Hela familjen mår dåligt.
– Det här var det värsta jag kunnat föreställa mig, säger Haiks mamma Susanna.
Under natten mot onsdagen tvingas trebarnsfamiljen övernatta på flygplatsen i Armeniens huvudstad Jerevan.
Sen vet de inte var de ska ta vägen.