Ingen gemensam fördragsändring
Publicerad 2011-12-09
EU-toppmötet om eurokrisen fortsätter
Än finns det ingen färdig lösning för hur eurokrisen ska lösas.
Efter svåra nattmanglingar återupptogs de ödesmättade förhandlingarna under fredagen.
Men det står redan klart att det inte blir någon gemensam fördragsändring.
– Jag hade gärna velat säga att vi ser någon typ av ljus i tunneln för eurosamarbetet. Men det är ett väldigt svagt ljus fortfarande, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.
Klockan fem på morgonen, efter tio timmar förhandlingar, bröt EU-ledarna toppmötet i Bryssel.
Då stod det klart att det inte går att få alla 27 EU-länderna att ställa sig bakom en fördragsändring för att bland annat skärpa budgetdisciplinen.
Brittiska krav
Svårigheterna att komma fram till en gemensam fördragsändring beror främst på att Frankrike och Tyskland, som är de två största ekonomierna inom EU, har haft svårt att enas med Storbritannien om en gemensam lösning.
Den franske presidenten Nicolas Sarkozy sa tidigt i fredags morse att han hade föredragit ett gemensamt fördrag för att EU-länderna.
Storbritannien, som inte har euron utan brittiska pund som valuta, kräver att bli exkluderade från vissa finansiella regleringar. Landet vill ha skydd för den inre marknaden och finansmarknaden i utbyte mot att ge klartecken för att ändra i EU:s fördrag.
"Kunde inte acceptera"
De brittiska kraven var oacceptabla för Tyskland och Frankrike.
– Vi kunde inte acceptera detta, på grund av att det var en brist på tillfredsställande regler som orsakade de nuvarande problemen, säger Nicolas Sarkozy.
Enligt den brittiska tidningen Telegraph ska den franske presidenten och den brittiske premiärministern David Cameron ha haft en hetsig ordväxling om detta.
– Det fanns starka meningsskiljaktigheter, men med goda intentioner. Folk förstod varandra, säger David Cameron själv till tidningen.
Internationellt avtal
Hittills står det klart att de 17 euroländerna och sex andra EU-länder har enats om ta fram ett mellanstatligt avtal, vid sidan av EU:s lagstiftning och fördrag, för ökad budgetdisciplin.
Statsminister Fredrik Reinfeldt kunde inte ge något besked om svenskt deltagande på mötet, utan var först tvungen att rådgöra med riksdagens EU-nämnd.
Ett telefonsammanträde hölls i dag och där framkom det att Sveriges riksdag väljer att inte blockera en fördragsändring. Alla partier var för en fördragsändring, förutom Vänsterpartiet, uppger Carl B Hamilton (FP) som är ordförande i EU-nämnden.
– Vi ställer upp på en fördragsändring som gäller alla 27 länderna. Men den kommer bara tillämpas på euroländerna, budgetdisciplin kan man säga. Vi vill inte försvåra för dem, säger han till Aftonbladet.
"Rätt riktning"
På frågan om Sverige ska ansluta sig till de länderna som sagt ja, svarar han att Sverige väljer att skjuta frågan på framtiden:
– Det är för tidigt att säga. Men min och Folkpartiets inställning är att det är olyckligt att Europa delas upp i två delar i större utsträckning.
I sak har Reinfeldt själv sagt att åtgärderna är bra.
– Jag tycker att åtgärderna går i rätt riktning och vi rimligen bör kunna ställa oss bakom, sade Reinfeldt på en kort pressträff tidigt på morgonen.
Nej till euron
S-ledaren Håkan Juholt anser inte att Sverige ska ansluta sig till de 17 plus 6 EU-länderna som sagt ja.
– Anledningen är att vi tidigare har röstat nej till euron. Men vi anser att vi ska ge pengar till IMF, eftersom vårt land är exportberoende.
Det rödgröna har framställt krav på att man ska ha ett socialt protokoll när man gör fördragsändringen.
– Det handlar om att ta tillvara löntagarnas rättigheter när det gäller bland annat kollektivavtal och liknande.
Brandvägg
En av de viktigaste frågorna är att bygga upp en stark finansiell brandvägg, så att marknaden litar på att det finns tillräckligt med kapital för att stödja krisländer och finanssektorn.
Länderna har nu enats om att den permanenta räddningsfonden ESM, som skulle träda i kraft 2013, i stället ska vara i gång redan nästa år. Den får en kapacitet på 500 miljarder euro.
– Det är bra att fonden tidigareläggs, både banker och länder behöver mycket kapital, men beloppen räcker ju inte och tiden rinner i väg, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
EU-länderna, inklusive Sverige, är också villiga att öka sitt bidrag till IMF med 200 miljarder euro.