Svampplockare – nu letar de online
Publicerad 2011-08-05
Twitter, Facebook, hemsidor och nu - mobilappar.
Moderna svampletare drar inte bara på sig stövlarna.
– Den tekniska utvecklingen är stor på det här området, säger Michael Krikorev, som tagit fram en svampapp.
Michael Krikorev, mykolog på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, var tidigt ute, då han 1997 startade sajten svampguiden.com. Den fungerar som svampbok med bilder och beskrivningar, men har även aktuella fyndrapporter från olika delar av landet.
– Intresset var främst att ta fram ett sätt för folk att tipsa varandra om svampar.
6 000 besökare per dag
Han berättar att hemsidan ser exakt likadan ut som den gjorde när den lanserades, men svampguiden ökar fortfarande i popularitet. Under vintern har den 800 unika besökare varje dag - högsäsong surfar dagligen mellan 5-6 000 svampentusiaster in på sidan.
– Mest aktivitet är det på forumet, där deltagarna bland annat lägger upp bilder och kan ganska snabbt få svar på vad det kan vara för art. Givetvis kan det vara svårt i vissa fall, och man får ytterst ansvara för sin artbeställning själv, säger Michael Krikorev.
På Facebook finns mängder av intressegrupper om svamp, recept och svampplockning. Söker man på "svamp" på Twitter dyker mängder av mer eller mindre seriösa tweets upp. Flera hemsidor och bloggar ägnas åt svampriket.
Svampapp populär
Förra sommaren låg Michael Krikorev åter i framkant. Tillsammans med två programmerare tog han fram appen Svampguiden för både android och iphone-telefoner.
Redan under förra säsongen, mellan juli och oktober, laddade 23 000 personer ner appen.
– Och nu är den på uppåtgående igen. Den ligger på 27:e plats på appstore.
Förutom svamboksfunktionen kan man även med hjälp av GPS spara ner sina bästa svampställen, så att man hittar dit nästa år igen.
Guldställena känsligt ämne
– Många har frågat om det verkligen är säkert att det bara är de själva som kan se de registrerade ställena, säger , säger Michael Krikorev.
Han skrattar vid tanken på att han, som i en stor masterplan, skulle ha tagit fram appen med ett stort, ont syfte: att själv länsa skogarna på dess guld.
Mykologkollegan Klas Jaederfeldt berättar om något som han själv inte vet är en skröna eller inte.
– Deltagare i en stor svampkonferens i Norge, bussades ut i skogen för att titta på några speciella arter. Det sägs att de som bodde inom tio mils radie från skogen fick sitta med påse över huvudet på ditvägen, säger Klas Jaederfeldt.
Mer avancerat kommer
Tar man fram spåkulan, kan man tänka sig ännu fler, ännu mer avancerade lösningar för svampskogarna.
– Med bildigenkänningsalgoritmer kan man tänka sig en app, där man kan få ett direkt svar på vilken art det är. Men än så länge är instrumenten inte så precisa så att de skulle kunna skilja arter åt, säger Michael Krikorev.
– Däremot kan man tänka sig färgindexering av hattfärger, för att sålla fram arter. Det är görbart redan nu, och något som jag tittat på.
Genteknologi är också en möjlighet.
– Med DNA-extraheringsapparater skulle man bara kunna ta ett prov. Det har man önskat sig i åratal.
Men, blir det inte tråkigt för mykologerna då, som inte får stöta och blöta frågor om artbestämning längre?
– Jo, fast likadant sa man om föreningslivet tidigare. Att det var så mysigt att träffas två gånger i veckan på Studiefrämjandet för att lära sig om svampar. Folk har inte tid med sådant längre, säger Michael Krikorev.