Granater faller över Donetsk
Publicerad 2014-07-21
Attacker mot rebellernas huvudfäste
Kraftiga explosioner skakar centrala Donetsk på måndagsförmiddagen.
En kvinna dödades när en granat föll mitt i ett bostadsområde – och rapporter strömmar in om fler offer.
– De säger att vi ska fly, men vart? Vi har ingenstans att ta vägen, säger ögonvittnet Ludmila.
Vid 9-tiden, svensk tid, kom de första uppgifterna om kraftiga explosioner i närheten av centralstationen i centrala Donetsk. När Aftonbladet kom till en vägkorsning en halvtimme senare stod där vanliga Donetskbor som försökte hindra bilarna att köra vidare mot stationen.
”Granaterna faller”
– Ni måste vända, det är för farligt. Det är skottlossning och granaterna faller, säger en man iklädd t-shirt och kortbyxor.
Det dröjer inte länge innan flera soldater, en av dem med en granatkastare över axeln ställer sig där. Den stora vägen töms snart på bilar. På båda sidor reser sig höghus. Flera Donetskbor kommer ut för att höra vad som har hänt. Plötsligt springer en kvinna med mörkrött förkläde fram. Hon är andfådd och rösten stakar sig. Kvinnans namn är Ala och hon jobbar i en av få butiker som fortfarande är öppna.
– Ni måste komma, ni måste komma. Det ligger en död kvinna där, säger hon.
Vi springer över vägen, in mellan husen. Morgonsolen tränger fram genom trädtopparna. På gårdsplanet, omgiven av gungor och ställningar där boende dammar sina mattor, ligger en medelålders kvinna med ansiktet neråt. Hennes kjol är söndertrasad, bredvid henne ligger en sönderriven tidning och en stor blodfläck. Granaten som dödade henne borrade ett stort hål i marken några meter bort.
”Kan inte uttrycka vad jag känner”
– Hon död, hon är död. Hennes man blev skadad, säger Ludmila, som bor i området. Hon och grannen Nelga vet inte vem den dödade kvinnan är. De bara sprang ut när de hörde detonationen. Flera av fönstren på närliggande husen är krossade, en kvinna försöker sopa bort krossat glass.
– Jag kan inte uttrycka vad jag känner just nu, det är så hemskt, säger Ludmila.
Vem som avfyrade granaten är oklart, flera människor vi pratar med säger att det är ukrainska armén som ligger bakom.
– Jag bryr mig inte om rebellerna eller ryssarna eller ukrainarna. Jag vill bara ha fred. Vänner och släkt ringer och säger att jag ska fly. Men vart? Jag har ingenstans att ta vägen, säger Ludmila innan hon och väninnan försvinner bort.
”Ni måste skriva sanningen”
Några hundra meter längre ner har en granat slagit ned i en mindre elstation bakom ett köpcenter. Flera närliggande bilar har fått sina rutor krossade.
En man kommer fram och visar oss en metallbit, som han säger är granatsplitter.
– Titta vad som händer, ni måste skriva sanningen, säger han.