Bråk om sockerintaget ökar eller inte i Sverige

Publicerad 2014-10-14

Men branschen håller inte med

Malin Berntsson 33 år, mammaledig. med barnen fr v. Disa Thorsell 4 år, Mika Berntsson 4 år och Elton Thorsell 8 månader (i vagnen). ”Sockerförbudet här på förskolan Hagen i Stockholm är bra. De får i sig så mycket socker annars, så det är bra med en sockerfri zon på förskolan. Vi äter socker hemma men tänker på att begränsa det, vi har bara godis på lördagar.”

– Sockerintaget ökar i Sverige, hävdar vetenskapsjournalisten Ann Fernholm.

– Nej, det ligger stilla, påstår branschföreträdaren Elisabet Rytter.

Här möts sockermotståndaren och sockerförespråkaren.

Ann Fredholm är vetenskapsjournalist. Hennes bok "Det sötaste vi har" fick i går Elisabet Rytter, nutritionsansvarig på organisationen Livsmedelsföretagen, att gå till attack i en debattartikel i Aftonbladet. I dag ställer vi dem mot varandra. Som domare har vi anlitat Christel Larsson, professor i kostvetenskap.

Rond 1:

Rytter hävdar i debattartikeln att svenskarnas "intag av socker är tämligen stabilt över tid". Enligt Ann Fernholm ökar sockerintaget. Hon säger:
- Men det går inte att dra några säkra slutsatser av någon statistik, det saknas siffror på nyare former av socker som glukos-fruktossirap, en viktig beståndsdel i godis.

Rytter säger:

- Tittar man på kostundersökningar från Livsmedelsverket ser man en tendens till ett minskat intag av tillsatt socker.

Christel Larsson säger:

- Sockerintaget är tämligen stabilt. Men det finns en tendens att man äter mer av det vita tillsatta sockret än av det naturliga sockret.

Rond 2:

Rytter skriver att det inte är "vetenskapligt bevisat att fruktos (en sockerart: Reds anm) bidrar till mer övervikt". Ann Fernholm svarar:

- Hon får det att låta som att det är min tes. Jag skriver om läkaren Robert Lustig och andra ledande forskare. En studie visar att överviktiga killar i Danmark som drack en liter läsk per dag under ett halvår ökade sin leverförfettning med 150 procent.

Rytter svarar att "i den otroligt stora mängd forskningsstudier som finns så är det alltid några som pekar åt ett håll och andra åt ett annat håll". Christel Larsson säger:

- I vissa djurförsök har man sett hur ett högt intag av fruktos påverkar deras värden. Den mängd fruktos som används i dessa studier är även mycket högre än de mängder som vanligtvis människor får i sig.

Rond 3:

Rytter konstaterar att max tio procent av vårt samlade energiintag bör komma från tillsatt socker, enligt de nordiska näringsrekommendationerna. Hon menar att Fernholm överdriver betydelsen av det faktum att svenska barn får i sig 22 procent av energin från olika sockerarter, eftersom den siffran inte kan jämföras med rekommendationen för tillsatt socker. Fernholm svarar:

- Intaget av tillsatt socker är mer än dubbelt så högt som Världshälsoorganisationen rekommenderar — tio energiprocent från totalt socker.

När Aftonbladet ringer Rytter håller hon med om att det svenska intaget bland barn ligger över den nordiska rekommendationen:

- Barn ligger på 13-15 procent tillsatt socker. Det är för högt.

Rond 4:

Rytter skriver i debattartikeln att socker är "inte det gift som en del påstår". Ann Fernholm blir upprörd:

- Jag påstår inte att socker är ett gift i boken. Undrar om hon har läst boken? Jag uttrycker mig nyanserat och skriver inget om nolltolerans mot socker. Recepten i boken har socker i sig.

Rytter backar och säger "det är ett sätt för oss att uttrycka det":

– Läser man boken tycker jag absolut att man får en känsla av att detta är livsfarligt. Socker tillskrivs otroligt många sjukdomar, säger Rytter.