Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Stella, Estelle

”Det handlar om mamma – inte en gammal cykel”

Publicerad 2015-01-02

Britt-Louises demenssjuka mor var utan mat – i 17 timmar

Demenssjuka Mayvor Madsen, 93, rasade tolv ­kilo på två månader och tvingades regelbundet ­vara utan mat i upp till 17 timmar.

Det berättar dottern Britt-Louise, som nu ­anmält äldreboendet.

– När man klagar får alla i personalen ta skit men det beror på att några få inte håller måttet, säger hon.

93-åriga Mayvor Madsen lider av en demenssjukdom som gör att hon inte längre klarar av att ta hand om sig själv.

Hon behöver hjälp med mathållning, hygien, påklädning och hon behöver omsorg anpassad för hennes livssituation.

Beskedet från kommunen var först att Mayvor med hjälp av hemtjänsten skulle få bo hemma livet ut.

– Men det rev kommunen upp när de insåg hur stort hjälpbehovet var, säger dottern Britt-Louise.

Den 22 juli flyttade Mayvor in på äldreboendet Fältvägen i Östersund och redan i slutet av sommaren hade hennes barn fått nog av bristerna, säger Britt-Louise.

Enligt dottern rasade Mayvor i vikt, tolv kilo på två månader, lades för kvällen redan klockan 18.30 och utsattes för ohälsosamt lång nattfasta på 15-17 timmar ­utan mat.

Klarade inte att larma

De anhöriga reagerade också på faran de menar att mamman utsattes för eftersom hon inte själv klarade av att larma och personal ­inte alltid var närvarande.

– Vi sa uttryckligen att hennes dörr alltid skulle ­vara öppen. Lik förbannat hittade vi henne bakom en stängd dörr, ensam och gråtandes i sin säng.

Efter en anmälan till IVO har kampen för bättre ­bemanning fortsatt.

– En person kan ju omöjligen ansvara för sju ­gamlingar som ska dricka kaffe, få middag och kläs för ­natten. Boendet har för ­visso en så kallad anställd ”springare”, men den stackars kraken kan ju inte hinna lägga alla samtidigt.

Britt-Louise menar att hon knäckt sin egen hälsa under kampen för en värdig vård åt sin mamma.

– Jag förstår att personalen efter min anmälan blev jätteledsen på mig för i viss mån är de också offer. Det finns älsklingar som har en ogörlig uppgift men de får ta skit för de få kollegor som inte fungerar.

Och äldrevårdscheferna ignorerar problemet med personalbrist. Det finns visst pengar - om man omfördelar dem.

Mayvor Madsen bor fortfarande kvar på boendet och dottern understryker att hon inte lägger någon skuld på personalen som grupp.

”Jag kan inte ge upp”

Men hon tänker heller i­nte acceptera ett system där man tvångsmedicinerar gamla med lugnande medel som ett sätt att lösa olika problem, säger hon.

I väntan på IVO:s beslut fortsätter hon att kämpa för sin mammas vardag och hoppas att hennes berättelse ger fler mod att anmäla missförhållanden.

– Jag kan inte ge upp. Det handlar inte om en gammal cykel utan om mamma.

”Största allvar”

Aftonbladet har sökt Tomas Paulsson, enhetschef för Fältvägens äldreboende.

Till P4 Jämtland säger han att han ser allvarligt på den anmälan Britt-Louise Madsen gjort:

– Man får ta det på ­ största allvar när det kommer in sådana här uppgifter från en ­anhörig, så är det ju.

– Det är jättehemskt det som har ­inträffat.

ANNONS