”Mubarak har ingen chans”

Experterna om situationen i Egypten

Upproren i Egypten fortsätter. Rapporterna från landet är ofta motstridiga och svårgreppbara.

Aftonbladet bad två experter räta ut ett antal frågetecken.

Vad kan Mubarak göra för att hålla sig kvar vid makten?

Jan Hjärpe, professor emeritus i islamologi vid Lunds universitet:

– Jag tror inte att han har någon chans. Det internationella stödet sviktar, och USA är oerhört viktigt. Deras understöd har varit 13 miljarder per år, huvudsakligen för militära ändamål. När USA nu vänder på klacken och kräver reformer och fria val, då finns det ingen chans längre. Det handlar både om pengar och om det moraliska stödet. När det moraliska stödet försvinner kommer insikten hos oppositionen och även hos Mubaraks parti att det inte finns någon chans för landet om man inte gör sig av med Mubarak. Dessutom är han är över 80. För människor i gemen måste det han gör nu framstå som heltokigt.

Hur länge kan Mubarak klamra sig fast?

Jan Hjärpe:

– Det vet man ju aldrig. Men är det något vi har lärt oss de senaste åren är att saker kan gå oerhört fort. Det beror naturligtvis på nya medier, att människor kan hålla sig underrättade om vad som händer och delta på ett annat sätt. Jag tror inte att det går att hålla informationsflödet borta från människor, så som man har försökt göra. Och att Mubarak har utsett en vicepresident tyder på att han håller sig i beredskap att lämna posten. Tidigare skulle han aldrig ha haft en tanke på det. Men Mubarak är en riktig räv som kan sin konst, vi ska inte underskatta honom.

Hur samarbetar oppositionen?

Jan Hjärpe:

– Jag tror att man försöker få till stånd någon form av alternativ övergångsregering. Splittringen i oppositionen går troligen över när det successivt visar sig att Mubarak inte kan klara det här. Man försöker etablera ett samarbetsråd mellan grupperna, där Mohamed ElBaradei är samlande namn.

Var sammandrabbningarna mellan regimanhängare och regimmotståndare initierade av Mubarak?

Paul Collier, professor i afrikansk ekonomi vid Oxford university:

– Ja. Mubaraks försök att bussa in supportrar liknar de sista dagarna av Ceaucescus styre i Rumänien, när han bussade in gruvarbetare beväpnade med tillhyggen till Bukarest. Det var hans sista halmstrå, och det fungerade inte då heller.

Hur starkt stöd har Mubarak?

Paul Collier:

– Den stora armén är inte längre Mubaraks nickedocka. När armén beslöt att inte skjuta på demonstranterna var det dödsstöten mot Mubaraks regim. Mubarak har i dag ingen effektiv styrka att sätta in mot demonstranterna på gatan.

Vad innebär det att partiledningen, med bland annat Mubaraks son, byttes ut?

Jan Hjärpe:

– Det är en markering av att försöken att åstadkomma en ny dynasti inte lyckas och att Mubarak inser det. Det är också ett försök att se till att partiet i kommande val har möjlighet att få röster – både från dem som är Mubarak-trogna och de som inte är det. Helt enkelt ett sätt att försöka rädda partiet inför framtida val.

Vad händer om Mubarak avgår?

Jan Hjärpe:

– En sak blir avgörande – hur militären ställer sig. För att över huvud taget upprätthålla ordningen så att samhället kan fungera betyder det mycket om militär och polis väljer att stödja en övergångsregering. Det finns ju kriminella kretsar som inte vill ha stabilitet. De har inget stort inflytande men de kan ställa till mycket trassel och lägga hinder i vägen för ett ordnat samhälle. Där kan det också finnas en agenda att få ett samröre mellan politiker och maffia, som i Italien.

Vilka alternativ finns det som kan ta över efter Mubarak?

Jan Hjärpe:

– Det finns nog ingen politisk gruppering som ensamt kan ta över, så någon form av allians måste det bli. Om det inte blir frågan om en ren militärkupp. Det kan vara de som samlas king ElBaradei. Om Muslimska brödraskapet bildar ett politkskt parti är de en möjlig part i en sådan allians. Det finns även flera centerpartier, och det gamla liberala nationella partiet, Wafd. Det finns flera olika skuggpartier som mycket väl kan träda fram och där finns hela den politiska skalan från höger till vänster.

Hur skulle stabiliteten bli med en sådan allians?

Jan Hjärpe:

– Det är besvärligt. Militären kommer att ha en nyckelroll, men för hur lång tid vet man ju inte. Det är nog också väldigt viktigt för stabiliteten att människor i gemen får det bättre ställt, och då behövs ekonomiskt stöd från omvärlden. Nu går mycket av omvärldens stöd till militären och om man skulle lägga om den politiken så blir militären självklart missnöjda, det är också en risk.

Hur stark är Mohamed ElBaradeis ställning?

Jan Hjärpe:

– Han har ett oerhört gott internationellt anseende och han kan därmed ha ett stort symboliskt värde. Han har redan tidigare lagt fram ett konkret och realitiskt reformprogram. Det finns en möjlighet att han kan fungera som en samlande gestalt. Det kan nog även de pragmatiska krafterna i Muslimska brödraskapet ställa sig bakom.

Finns risk att det slutar i en ren massaker?

Jan Hjärpe:

– Då måste Mubarak ge såna order – och militären måste lyda. Till sist är det soldaterna själva som väljer om de ska skjuta eller inte och soldater har också syskon, föräldrar och släktingar som demonstrerar mot regimen.