Varför en vit låda i Kungsträdgården?
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-06-12
Aftonbladet.se: s tv-krönikör Karin Schmidt om festen som uteblev
EM. I Salzburg, Geneve, Innsbruck är det fest. Crossbollar, wienerschnitzlar, frisparkar och ölsejdlar viner i luften. Vi får skriftliga rapporter om den Stora Festen som pågår där nere och allt man vill är att vara där, på plats, i festen.
Men här står många av oss, utan biljett, utan semester, med ett skrivbordsjobb som väntar på att bli gjort. Så vad göra?
Jag vänder mig till EM-leverantörerna TV4. Där borde jag ju få komma nära och se mer av den Stora Festen. Det borde vara folkligt, festligt och fullsatt, en devis jag tror TV4 gärna skulle skriva under. Men nej. Jag hamnar i en vit låda i Kungsträdgården (är det ett rymdskepp?) och får titta ut över slottet. Bakom studion dundrar sopbilar fram, ibland glider bilar förbi som gör reklam för porrklubbar. Det hade lika gärna kunnat vara på ett torg i Eslöv. Det är knappast fullsatt, än mindre festligt och folkligt. Var det för dyrt att skicka ner Wenström, Hedman och kompani till händelsernas centrum? Eller fick man frispel på spånmötet på TV 4 och tyckte att slottet utgjorde en bra fond till EM?
Jag förstår ingenting. Det minsta man kan begära är väl att studion är på plats, inte bara under Sveriges matcher, utan under hela EM. Annars får man köra det säkra, anonyma kortet med en inomhusstudio. Eller så hade man helt kunnat strunta i EM-snack. För när första halvlek är avklarad och jag törstar efter snabbanalys, vad händer då?
Wenströms flin i rutan: “Alldeles strax, vi analyserar”, sen – en reklampaus som känns längre än en Greklands-match.
Tillbaka i lådan: Wenström: Ja, Magnus, hur var första halvlek?
En ständigt kisande Magnus Hedman: Jo, Tjeckien borde trycka på mer.
Ola Wenström: Tack för det, alldeles strax – andra halvlek.
Reklam. Ridå. Vi har inte blivit klokare, vi har hämtat allt som vi behöver i köket, varit på toa och ändå är reklamen kvar när vi är tillbaka. Inget blir sagt och det som sägs blir snabbt utbytt av bilder av duschkräm, chips och annat som betalar TV4. Jag förstår att EM kostar och att reklam är ett nödvändigt ont, men kalla det då inte EM-studio!
Nu har det gått så långt att jag skiter i folkligt, festligt, fullsatt-biten, ge mig bara något som gör mig lite fotbollsklokare eller som låter mig se en glimt av den Stora Festen. Hedman stillar ingen hunger, han tar sig själv på rätt stort allvar, lägger pannan i djupa veck och tar på sig sin Experthatt. Och säger mycket av det som expertkommentatorerna Fjellström/Kåmark redan sagt under match.
Stackars Anna Brolin står bakom sin dator och ska ta hand om läsarkommentarer. Hon läser från skärmen och det är allt. TV4 ville väl ha jämn könsfördelning i lådan. Elin Ekblom Bak får säga desto mer, men sitter mest och klagar. Bojan pratar och pratar, tillför lite humor, men nja.
Under match får jag lite mer kött på benen, Fjellström lär mig verkligen en massa om hur fotboll funkar, Kåmark lite mindre, han verkar inte vilja prata så mycket. TV4:s beslut att låta Perlskog få kommentera merparten av matcherna i stället för Hussfelt är galet. Han är rutinerad, säger de. Han är trött, säger jag. Han kan mycket, men nu är det dags att låta den blivande stjärnan Jesper Hussfelt blomma. Det är känsla, det är kunnande, det är nördighet. En felfri mix.
Under Sverigematchen får Patrick Ekwall fri lejd att hoppa in med livsviktiga bänkkommentarer som att Lagerbäck har en speciell kostym. Detta levererat med samma ton som om Zlatan skulle ha brutit benet. Något som bara ger Ekwall-kritikerna vatten på sina kuvert.
Men hoppsan, de har ju en man som faktiskt ska leverera lite Stimmung. Jag får upp hoppet. Som snabbt släcks. Mannen heter Max Grinndal och han åker runt I SVERIGE för att se hur VI följer EM-festen. Gah! Fel, fel, fel.
Jag trodde inte jag skulle säga det, men SVT, jag saknar er. Anna Pohjanen, Ola Andersson, Glenn Strömberg, ja till och med Sladjan – kom tillbaka.