Färre vaccinerade i utsatta områden: ”Inte okej”
Socialministern: Det är ett svårt arbete
Publicerad 2021-05-12
En jämn och hög vaccinationstäckning behövs för att vi ska komma ur pandemin – men så ser det inte ut.
Det är stora skillnader i antalet vaccinerade mellan olika befolkningsgrupper.
– Det är inte okej. Men samhället är inte alltid jämlikt. Man kan inte tro att det är en helt ny situation med vaccineringen, säger socialminister Lena Hallengren.
Vaccinationerna är vägen ut ur pandemin. Det budskapet upprepas gång på gång från myndigheter och politiker.
Steg för steg vaccineras allt fler svenskar. Men vaccinationstäckningen mellan olika befolkningsgrupper är ojämn.
Socioekonomiskt utsatta områden har fortsatt en lägre vaccinationsgrad och Folkhälsomyndigheten har påpekat att personer som är födda utomlands är vaccinerade i lägre utsträckning än svenskfödda. Det har blivit allt tydligare under våren, framförallt i storstadsområdena.
Stadsepidemiolog Anders Tegnell varnar samtidigt för risken för nya utbrott om det uppstår luckor där vissa inte har skydd.
– Vi accepterar inte en låg vaccinationstäckning. Men det är ett svårt arbete, säger socialminister Lena Hallengren (S).
”Hälsa är inte jämlikt”
På tisdagen hade företrädare för landets tre största regioner ett möte med socialminister Lena Hallengren där de presenterade vilka insatser som gjorts för att nå fram till grupper som varit svåra att nå när det gäller vaccinering.
Hallengren lyfter fram insatser som mobila vaccinationsenheter, information i samband med testning och samverkan med civilsamhället, som trossamfund, på en pressträff efter mötet.
Det krävs en jämn och hög vaccinationstäckning över hela landet för att smittspridningen ska minska, slår Lena Hallengren fast.
– Det räcker inte bara att vaccinera ganska mycket eller jättemycket på vissa håll, säger hon.
När Region Stockholm redovisar sin statistik på kommunnivå framgår att 92 procent av 65–plussarna i Norrtälje vaccinerat sig. I Rinkeby–Kista är motsvarande siffra 71 procent. En skillnad på mer än 20 procentenheter.
Den ojämna vaccinationstäckningen har varit känd länge – ser ni någon tydlig förklaring till varför det ser ut som det gör?
– Det finns inte en faktor. Hälsa är inte jämlikt, säger Hallengren och lyfter upp skillnader i medellivslängd och överlevnad i olika sjukdomar.
– Så ser det svenska samhället ut. Det betyder inte att vi gett upp eller tycker det är okej. Men man kan inte tro att det är helt ny situation med vaccineringen.
Det krävs att man hela tiden arbetar med de målgrupper där det finns ett större motstånd mot vaccinering, säger Hallengren och får medhåll från civilminister Lena Micko (S).
– Det är inget som som fixas på kort tid. Det krävs träget arbete och ett gnetande, säger hon och lägger till att det krävs ett nära samarbete mellan regioner, staten och civilsamhället för att nå de utsatta grupperna.
Har inte misslyckats
Trots skillnaderna mellan områden och socioekonomiska grupper tycker inte Lena Hallengren att man har misslyckats med vaccinationsuppdraget utifrån ett jämlikhetsperspektiv.
– Vi vaccinerar stora delar av befolkningen nu. Det handlar om hur vårt samhälle ser ut. Vissa grupper och områden kräver mer jobb, men vi ska inte döma ut hela vaccinationsarbetet för det.
– Vi har kommit en bra bit i processen men har en hel del kvar, säger hon.
Däremot kommer regeringen inte att initiera några ytterligare informationssatsningar.
– Tidigare i pandemin handlade det kanske mer om information på olika språk. Nu handlar det också om förklaring, varför man ska vaccinera sig. Det handlar också om hur man organiserar vården för att det verkligen ska vara möjligt att vaccinera sig.
Men varför har man inte lyckats öka kunskaperna tillräckligt i de här områdena?
– Det är ett svårt arbete, på samma sätt som att samhället inte alltid är jämlikt. Att detta skulle överbyggas på några månader är inte troligt. Men vi måste se till att det faktiskt underlättar vaccinationer, säger Lena Hallengren.
Lyssna på senaste Daily här:
VaccineffektenSå gör du för att bromsa smittspridningen
- STANNA HEMMA i minst sju dygn om du haft symtom, även milda, i över ett dygn, och inte testat dig. Gäller både vuxna och barn. Du ska ha känt dig frisk och varit feberfri de två sista dagarna hemma.
Läs mer här. - TESTA DIG FÖR COVID-19 vid symtom. Gäller även skolbarn. Hur du går tillväga för att testa dig i just din region finns information om på 1177 Vårdguiden.
Läs mer här. - ISOLERA FAMILJEN om någon är smittad. Stanna hemma i minst sju dagar och testa dig/barnen efter fem dagar.
Läs mer här. - JOBBA HEMIFRÅN om du har möjlighet.
- ANVÄND MUNSKYDD i kollektivtrafiken och undvik om möjligt rusningstid om du måste resa.
- HÅLL AVSTÅND till andra och avstå från fester, bröllop, begravningar och liknande större tillställningar. Max 8 personer är tillåtna vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Läs mer här. - UMGÅS MED FÅ PERSONER och träffas gärna utomhus.
- HANDLA ENSAM och undvik miljöer där det kan uppstå trängsel.
- VARIT UTOMLANDS? Då gäller hemmakarantän i minst en vecka, att testa sig för covid och göra ytterligare ett test efter fem dagar.
Läs mer här.