Det här är talmansrundor
Uppdaterad 2021-06-29 | Publicerad 2021-06-28
Statsminister Löfven har begärt att få bli entledigad och talmansrundor kommer nu inledas för att se vilket regeringsunderlag som finns.
Men vad är egentligen en talmansrunda?
Om en regering faller ska talmannen lägga fram ett förslag på en ny statsminister som riksdagen sedan får rösta om.
Före en omröstning ska talmannen rådslå med företrädare för de olika riksdagspartierna för att ta reda på vilka förutsättningar det finns för regeringskonstellationer. I praktiken är det alltid partiledarna som för samtalen med talmannen – de så kallade talmansrundorna.
Men talmansrundor är inte ett begrepp som är reglerat enligt lag och kan betyda två saker.
På riksdagens hemsida beskrivs de två sätten begreppet används:
”1. Den första omgången samtal som talmannen håller med partiföreträdarna utgör den första talmansrundan, den andra omgången samtal utgör talmansrunda nummer två och så vidare.”
”2. Den första talmansrundan omfattar alla samtal eller samtalsomgångar som talmannen håller med partiföreträdare innan talmannen lägger fram ett förslag till statsminister. Skulle det första förslaget falla vid riksdagens omröstning påbörjas i så fall talmansrunda nummer två.”
Talmansrundorna 2018
Den 24 september 2018 valdes den nuvarande talmannen Andreas Norlén till posten och den 25 september höll Norlén den obligatoriska omröstningen om huruvida statsministern tolererades av riksdagen. 204 riksdagsledamöter röstade nej till Löfven och 142 ja – vilket ledde till att talmannen entledigade statsministern.
Därefter ledde Stefan Löfven en övergångsregering och Andreas Norlén fick ansvaret för regeringsbildningen och talmansrundorna inleddes.
Efter fyra månaders sondering meddelade Centerpartiet den elfte januari 2019 att man var beredd att släppa igenom en Löfvenregering efter att ha kommit överens om en rad kompromisser, det som kom att kallas januariöverenskommelsen tillsammans med S, MP och L. Enligt avtalet skulle V inte komma att få något inflytande över politiken under den kommande mandatperioden – vilket ledde till att V:s dåvarande partiledare Jonas Sjöstedt sa att man inte skulle släppa fram en Löfvenregering.
Efter att Löfven enligt Sjöstedt lovat V inflytande på politiken utanför punkterna i januariavtalet uppgav V att de skulle lägga ned sina röster och således släppa igenom en S-ledd regering.
Den 18 januari röstades regeringen Löfven fram och tillträdde den 21 januari.
