Fler utsattes för brott förra året

Trots mer satsningar på polisen har otryggheten inte minskat.

Samtidigt ökar andelen svenskar som uppger att de utsatts för brott.

Andelen av befolkningen, 16-84 år, som uppger sig ha utsatts för brott ökade 2018 till 26,4 procent. Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella trygghetsundersökning.

År 2017 var andelen 24,7 procent och 2016 23,1 procent.

Samtidigt visar Brås undersökning att andelen av befolkning som upplever otrygghet är kvar på samma nivå som de senaste åren.

28 procent av befolkningen uppger i senaste Brå-mätningen att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de undviker att gå ut ensamma sena kvällar i sitt bostadsområde. Den siffran ökade tydligt mellan 2015 och 2016, från 22 till 28 procent, men har därefter legat på samma nivå.

Damberg inte nöjd

De senaste åren har regering och riksdag tagit beslut om förstärkningar av polisen. Till exempel är ett mål att det ska finnas 10 000 fler polisanställda till 2025.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) hoppas att fortsatt polisutökning ska ge bättre resultat.

– Det jag är mest missnöjd med är att brottsligheten fortsätter att öka, framför allt att människor uppger att de drabbats av brott i större utsträckning, säger han.

Polisen har satsat på att vara mer synlig och på att öka förtroendet hos befolkningen för polisens arbete. Det ser ut att ha burit frukt..

– Förtroendet för polisen har ökat ganska tydligt de senaste två åren, säger Sofie Lifvin, utredare på Brå.

Ökad tro på polisen

Andelen som nu uppger ha stort förtroende för polisens sätt att bedriva sitt arbete är 52 procent, jämfört med 49 procent 2018. Sedan 2017 har förtroendet för polisen ökat med tio procentenheter.

– Det är en viktig signal om att de satsningar vi har gjort på polisen är rätt och att det gör skillnad när polisen finns närvarande och kan jobba med människor, säger inrikesminister Damberg.

När det gäller siffrorna för de som uppger att de utsatts för brott, så handlar det om flera olika typer av brott mot enskild person. Där ingår misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kortbedrägeri, trakasserier eller nätkränkning.

Brå skriver att utsattheten för brott 2018 ökat i de flesta brottstyper, undantaget sexualbrott och fickstöld.

"Åt fel håll"

– Rapporten visar att utvecklingen fortsätter att gå åt fel håll, säger Moderatledaren Ulf Kristersson.

– Det är väl rätt uppenbart att vi inte gör det som ska göras. Om vi inte gör några riktigt kraftfulla saker, så kommer heller inte något kraftfullt att förändras.

Andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott ökar dock inte i Brås senaste mätning. Mellan 2014 och 2017 steg den från 2 till 6,4 procent. Den uppgången bryts 2018, då siffran blev 6 procent..

Sexualbrott omfattar allt från kränkande sexuella kommentarer till grova brott som våldtäkt. Skillnaden i utsatthet är stor mellan könen. Andelen kvinnor som uppger att de utsatts för sexualbrott 2018 är 9,9 procent, vilket är en minskning från 10,7 procent 2017.

Mest utsatta är unga kvinnor 20-24 år. Drygt var tredje i den gruppen uppger att de utsattes för sexualbrott 2018.

Otrygga kvinnor

Det är också betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga än att män gör det, 36 procent jämfört med 19 procent. Kvinnors upplevda otrygghet ökade tydligt mellan 2015 och 2016, men har sedan dess legat på ungefär samma nivå de senaste två åren.

Av kvinnorna uppger 10 procent att de avstår från att gå ut en sen kväll i sitt bostadsområde, jämfört med 2 procent bland männen.

Även här finns stora skillnader mellan åldersgrupper.

Andelen kvinnor 20-24 år som 2019 uppgav att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller avstår från att gå ut på grund av otrygghet, var 45 procent. Det är en procent högre än 2018, men den stora ökningen kom efter 2014, då siffran var 34 procent.

Andra grupper som utmärker sig med en stor andel otrygga är den näst yngsta åldersgruppen (20–24 år), personer boende i flerfamiljshus och svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda.