Vass kritik mot statens sätt att korta väntetid

Kömiljard, vårdgaranti och vårdförlopp infördes som statens morot och piska för att regionerna skulle korta väntetiderna i vården.

I många fall har detta dock inte haft effekt – och riskerar att patienter i stort behov av vård bortprioriteras, enligt en granskning av Riksrevisionen.

Vårdgaranti som lovar besök och behandling inom ett visst antal dagar. Kömiljard som sporrar regionerna att leva upp till vårdgarantin, och standardiserade vårdförlopp som ska effektivisera cancervården. Statens verktyg för att korta väntetiderna i vården har granskats av Riksrevisionen och får knappast gott betyg.

— Vi ser viss effekt på väntetider, men också en risk för att styrningen leder fel, säger Filippa Hagersten, revisor på Riksrevisionen och projektledare för granskningen, till TT.

Vill förlänga vårdgarantin

Ett problem med vårdgarantin, som lovar bedömning inom primärvård tre dagar efter att patienten tagit kontakt med vårdcentralen, är att den stör den medicinska prioriteringen, enligt rapporten.

— Tre dagar är en så kort tid att man riskerar att inte hinna prioritera dem som behöver vård redan efter en dag, säger Filippa Hagersten.

Riksrevisionens råd till regeringen är därför att tredagars-garantin inom primärvården förlängs till sju dagar.

— Vi vill också att garantin breddas till att även omfatta patienter med tidigare kända hälsoproblem, säger Filippa Hagersten.

För lång väntan

För att minska skillnader i väntetid inom landets cancervård infördes för åtta år sedan ett annat styrmedel – standardiserade vårdförlopp. Detta verktyg får visst beröm av Riksrevisionen för att ha kortat väntetiderna för prostatacancer, urinblåsecancer, njurcancer och ändtarmscancer. Även detta styrmedel kan dock leda snett, enligt granskningen.

— För mer långsamt växande cancerformer kan evidens saknas för att patientens överlevnad påverkas av att vänta ännu en vecka. Det kan finnas en gräns för hur mycket dessa patienter kan prioriteras om man ska hinna med den övriga vården. Patienter som exempelvis har godartad prostataförstoring har fått vänta för länge, vilket kan leda till komplikationer, säger Filippa Hagersten.

Kriterierna för att få utredas för cancer riskerar dessutom att bli för breda, hävdar hon.

TT: Rätten att undersökas för cancer är väl livsviktig?

—Ja. Cancer är en allvarligt sjukdom som ska prioriteras. Men risken finns för att man utreder och oroar människor i onödan.