Livet i Aleppo helvetet på jorden

Det finns knappt ord kvar för att beskriva krigets fasor i syriska Aleppo.

Amnesty gör ett försök i en ny rapport med mardrömslikt innehåll.

Innan inbördeskriget bröt ut var den blomstrande storstaden Syriens ekonomiska centrum. Sedan striderna nådde dit 2012 ligger nu stora delar i ruiner. Dagligen sker där krigsbrott och andra övergrepp mot mänskliga rättigheter av regeringsstyrkor och oppositionsgrupper, vilket Amnesty International plågsamt detaljerat skildrar i rapporten Death everywhere: War crimes and human rights abuses in Aleppo.

Båda sidor anklagas för måttlöst övervåld, allmänt utbredd tortyr och godtyckliga gripanden. Men som särskilt avskyvärt utpekas regeringssidans bruk av så kallade tunnbomber eller bensinfatsbomber. Tunnorna fylls med sprängmedel, bränsle och skrot och släpps från helikoptrar mot skolor, sjukhus, moskéer och marknader.

Förnekar allt

Tunnbomber dödade över 3 000 civila i Aleppos guvernement i fjol och sedan 2012 ligger bombmetoden bakom mer än 11 000 människors död i Syrien, enligt Amnesty. Ändå fortsätter president Bashar al-Assad i intervjuer att förneka att sådana bombattacker förekommer. Men överlevande från åtta tunnbombsattacker vittnar i rapporten om blodbad som knappt låter sig beskrivas:

"Jag såg barn utan huvuden, kroppsdelar överallt. Det var som jag föreställer mig helvetet", säger en fabriksarbetare om en attack i området al-Fardous och en kirurg slår fast att tunnbomberna orsakar de allra värsta kroppsskadorna.

Grym politik

I april skedde minst 85 tunnbombsattacker som enligt lokala källor i Aleppo dödade över 110 civila. Utöver krigets fasor tvingas befolkningen leva i skriande brist på vatten, mat, medicin och el. Många av stadens skolor och sjukhus har tvingats flytta under jord för att kunna fortsätta verksamheten. Livet för civila i Aleppo blivit än mer outhärdligt, konstaterar Philip Luther, chef för Amnesty Internationals Mellanöstern- och Nordafrikaprogram:

"Genom att obevekligen och medvetet utse civila till måltavlor verkar den syriska regeringen ha anammat en grym politik som går ut på kollektiv bestraffning av civilbefolkningen i Aleppo."

Amnesty kräver att alla parter upphör med att attackera civila och använda oprecisa vapen som tunnbomber och granatkastare.

Fakta: Kriget i Syrien

2011: Inbördeskrig bryter ut i mars, när protester i Damaskus och Daraa i söder möts med våld. Under hösten organiserar sig oppositionen i Syriska nationella rådet mot president Bashar al-Assad. Regimen leds av alawiter, en minoritetsbefolkning; oppositionen domineras av sunnimuslimer.

2012: Syriska nationella rådet bildar med andra oppositionella Syriska oppositionsalliansen som ny paraplygrupp. Oppositionella tar kontroll över Aleppo i norr.

2013: Regeringsstyrkorna vinner tillbaka mark. Den militanta libanesiska shiamuslimska rörelsen Hizbollah deltar i strider i Syrien. Islamiska staten, då kallad Isis, börjar strida i landet och tar snabbt kontroll över områden i Syriens norra del.

2014: Representanter för den syriska regimen och oppositionen möts under två omgångar för fredsförhandlingar i Genève i Schweiz. Resultatlöst. På marken har regeringssidan börjat ta tillbaka initiativet efter månader av dödläge. De brokiga styrkor som strider mot regimen bekämpar också varandra.

2015: Kurdiska styrkor, understödda av USA-ledda bombningar, driver efter flera månaders strider ut IS från staden Kobane, på gränsen mot Turkiet, i januari.

TT