7 anledningar till M:s katastrofval

Lena Mellin

Dagens väljarbarometer från SCB är en ny smäll för Fredrik Reinfeldt.

Ett av allianspartierna skulle åka ur riksdagen.

De tre partier som skulle bli kvar är tillsammans mindre än Socialdemokraterna

Att påstå att det är motigt för Fredrik Reinfeldt och regeringen just nu är långt ifrån en överdrift.

I söndags ett katastrofval i valet till EU-parlamentet. Mer än var fjärde väljare lämnade partiet jämfört med motsvarande val 2009.

I dag ett mycket nedslående besked i Statistiska Centralbyråns, SCB:s, sista väljarbarometer före valet.

Om det vore val i dag skulle Moderaterna själva göra ett sämre resultat än 2006, Fredrik Reinfeldts första riksdagsval som partiledare.
De fyra allianspartierna samlar tillsammans 36,8 procent av väljarna, att jämföra med de tre rödgröna partiernas 51,3 procent.

Men i riksdagen skulle Alliansen bara få knappt 33 procent av platserna eftersom Kristdemokraterna ligger under 4-procentsspärren. Socialdemokraterna i ensamt majestät skulle bli större om SCB-mätningen vore valresultat.

Det finns flera förklaringar till Moderaternas kräftgång. När statsvetarprofessorn emeritus, Sören Holmberg, ska förklara varför Moderaterna tappade mer än var fjärde väljare i valet till EU-parlamentet i söndags lyfter han fram följande faktorer.
1. EU-valet är ofta tufft för regeringspartier. Enligt Holmberg kan det vara förklaringen till varför både M och FP tappar i valet. Det förklarar dock inte varför stödet ökade för C och KD.

2. Opinionen är mer EU-negativ. Jämfört med förra EU-valet 2009 är väljarna i dag mer skeptiskt inställda till EU-bygget. Det drabbar självfallet de partier som är mest positiva till EU, Moderaterna och Folkpartiet.

3. Dålig mobilisering. Nästan hälften av dem som lade sin röst på moderaterna i förra riksdagsvalet valde ett annat parti i EU-valet, främst något av de andra borgerliga partierna. Det kan bero på valtaktik, men förklaringen kan också vara en annan.

En djupdykning i vallokalsundersökningen Valu, som görs av SVT tillsammans med Göteborgs universitet, ger fler förklaringar.

4. Hade inte väljarna med sig. Moderaterna är ett av riksdagens mest EU-vänliga partier. Men de har inte väljarna med sig.

Av dem som tycker att Sverige ska förbli medlem i EU röstade bara 15 procent på moderaterna. 22 procent satsade i stället på S och 20 procent på FP.

Moderater som är negativa till EU valde i överraskande hög grad Miljöpartiet eller KD i stället för det egna partiet.

5. Paradfrågan tyckte väljarna inte var så viktig. Ordning och reda i ekonomin är, enligt väljarna, Moderaternas starkaste profilfråga. Men på listan över EU-valets viktigaste frågor hamnade den först på åttonde plats. I förra EU-valet låg den på fjärde plats.

Anders Borg, i vanliga fall en röstmagnet, funkade alltså inte i den här valrörelsen. Hans prio var en annan än väljarnas.

6. Vänstervind. Enligt Valu blåser det vänstervindar. Nästan hälften, 48 procent, definierar sig som vänstersympatisörer jämfört med 41 i förra EU-valet.

Av dem som ingår i undersökningen säger sig 31 procent stå något eller klart till höger. I förra valet var det 39 procent.

7. Kvinnorna var svårflörtade. Enligt Valu röstade 12 procent av kvinnorna på Fi. Motsvarande siffra för Fredrik Reinfeldts moderater är 9 procent.
Moderaterna har också anledning att se upp med sin åldersprofil. Dubbelt så många pensionärer som förstagångsväljare lade sin röst på M.

Partiets valanalytiker Per Nilsson flaggade tidigt för att Moderaterna har problem att nå framför allt unga kvinnliga väljare i storstäderna. Det ser ut som han fick rätt.

EU-valet och SCB-mätningen är en rejäl humörsänkare för de moderata valarbetarna. Det riskerar att vara hela vägen till valet i höst.