Natos flagga vajar snart nära den ryska gränsen
Största upprustningen sedan kalla kriget
Västs svar på den avgörande frågan om hur Putin ska stoppas i Ukraina rör sig alltmer bort från diplomati mot militära medel.
I vad som beskrivs som den största upprustningen sedan kalla kriget ska snart Natos fana fladdra över nya stridsledningscentraler i de forna Warszawapaktsländerna i Östeuropa.
Utvecklingen i Europa påminner alltmer om en liten snöboll som kommit i rullning och växer okontrollerat.
Alla säger att de vill ha förhandlingar och fred men i praktisk handling agerar parterna i motsatt riktning samtidigt som de beskyller motståndaren för att vara den som hela tiden trappar upp situationen.
De senaste veckorna har de ryssvänliga rebellerna i Ukraina trappat upp striderna och intagit nytt territorium. Enligt president Obama och de flesta observatörer sker detta med hjälp av ryska pengar, ryska vapen och ryska så kallade frivilliga soldater.
Just nu handlar det om Ukraina men oron i väst är att Rysslands president har större planer än så. Särskilt rädda är de länder som tidigare var en del av Sovjetunionen eller ingick i det kommunistiska imperiet som lydstater.
I Estland, Lettland, Litauen och Polen finns en djup oro för att ryssen ska komma.
Full kraft
Nato har på olika sätt försökt göra klart för Putin att om han angriper ett Nato-land så kommer militäralliansen att slå tillbaka med full kraft. Budskapet verkar dock inte ha gått fram med önskvärd tydlighet.
När de 28 medlemsländernas försvarsministrar i dag träffas i Bryssel väntas Nato därför besluta att upprätta kommandocentraler i de baltiska staterna liksom i Polen, Rumänien och Bulgarien. Dessa ska bemannas av bland annat amerikansk militär. I tillägg ska ett multinationellt högkvarter inrättas i Polen.
Meningen är att stridscentralerna ska koordinera Nato "spjutspetsstyrka" på 5 000 man som ska kunna sättas in på några dygns varsel. De ska också underlätta om man behöver snabbt behöver föra in truppförstärkningar.
I praktiken innebär det att Natos flagga kommer att vaja nära Rysslands gräns i länder som före 1989 var en del av den sovjetiska militärpakten. Något som givetvis kommer att reta gallfeber på president Putin.
Sätter ner foten
Det är just den snabba utvidgningen av Nato efter det kalla krigets slut, som fått Putin att sätta ner foten när det gäller forna Sovjetrepubliker som Georgien och Ukraina. Han vill till varje pris stoppa Nato från att sprida sig ännu längre österut.
Samtidigt handlar det om länder som numera är suveräna stater som fattar sina egna beslut. Putins har haft svårt att acceptera att hans ryska piska fungerar sämre än västvärldens morötter för att locka till sig Ukraina, Georgien, Moldavien och andra som traditionellt ingått i den ryska intressesfären.
Ryssland som så sent som 2010 själv såg ut att vara på väg in i Nato betraktar numera militäralliansen som sin värsta fiende.
Snöbollen växer
Natos upptrappning är bara en del i vad som ser ut som en allt större militär eskalering även från väst. President Obama verkar mer och mer luta åt att förse Ukraina med vapen. De kallas defensiva vilket inte hindrar att de även är dödliga.
Om det blir så är det en allvarlig upptrappning av konflikten. Kanske kommer det ett besked i dag när USA:s utrikesminister John Kerry besöker Kiev.
Syftet är att få Putin att upphöra med sitt stöd till de ryssvänliga rebellerna. Men utgången kan lika gärna bli att Ryssland skickar in ännu fler soldater och vapen för att inte släppa Ukraina ur sitt grepp.
I praktiken får vi då ett krig i Europa där de två stormakterna USA och Ryssland agerar ombud.
Alla är inte förtjusta i den idén. Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Francois Hollande har snabbspånat fram en fredsplan som de ska lägga fram i Kiev och sedan Moskva för att stoppa upptrappningen.
Under tiden rullar snöbollen vidare och växer hela tiden.