Klimatforskningen får 100 miljoner extra

Satsningen på klimatet stärks. 100 miljoner kronor extra läggs årligen på det nationella forskningsprogrammet om klimat – och ett helt nytt program om hav och vatten startar.

– Det här är en livförsäkring för framtiden, säger miljöminister Isabella Lövin (MP).

I en proposition som regeringen presenterar nästa vecka, där den forskningspolitiska inriktningen för de kommande åren ska pekas ut, föreslås stora ökningar av medel för klimatforskning.

Bland annat föreslås det nationella forskningsprogrammet om klimat att stärkas från 130 till 230 miljoner kronor per år, vilket gör det till det största nationella forskningsprogrammet i Sverige.

Fri forskning

– Det kommer betyda stora, nya möjligheter för klimatforskningen att fortsätta bidra till att förbättra vårt samhälle. Sedan är det forskarna och forskarsamhället som själva identifierar problem och driver sin forskning, den fria forskningen står väldigt stark, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Regeringen startar även ett nytt nationellt forskningsprogram om hav och vatten.

– Försurning, uppvärmning och fortsatt överfiske gör att ekosystemen är i väldigt dåligt skick, och det är många negativa miljöfaktorer som påverkar samtidigt. Därför behöver vi mer kunskap om hur de olika delarna samverkar, för vi har verkligen ingen tid att förlora, säger Isabella Lövin.

Näringslivets klimatomställning

Förutom det vill regeringen även bland annat etablera ett nationellt resurscentrum för industriell forskning vid statliga forskningsinstitutet Rise, för att stödja genomförandet av projektet Fossilfritt Sverige som tar fram planer för att göra svensk industri oberoende av fossila råvaror.

– De här färdplanerna omfattar drygt 70 procent av Sveriges utsläpp. Genom att stödja de tekniska innovationssprång som behöver genomföras i industrin möjliggör vi för genomförandet av färdplanerna, säger Lövin.

TT: Vill ni se tillämpad forskning som leder till exempelvis gröna innovationer eller grundforskning?

– Vi behöver både och. Och vi lägger en långsiktig forskningspolitik som ger utrymme för både och, säger Matilda Ernkrans.