Kristersson: Ökade försvarsinvesteringar krävs

helskärm

Runtom i Europa satsar nu allt fler länder allt mer på försvar.

Betydligt mer kan dock komma att krävas, bedömer statsminister Ulf Kristersson i anslutning till Nato-toppmötet i Washington.

För första gången är nu Sverige med i sammanhanget som officiell Nato-medlem. Hur och i vilken omfattning stödet till Ukraina ska utformas är en av huvudfrågorna under de tre dagarna i Washington.

En annan fråga är hur man inom Nato ska hantera medlemsländer som i nuläget inte uppfyller tvåprocentsmålet, det vill säga lägger minst två procent av landets BNP på försvar.

En av syndarna är Kanada. Statsminister Ulf Kristersson påpekar att han inte vill kommentera enskilda länder, men säger:

— Väldigt många länder lever nu upp till målet, till skillnad från förut, då målet var en formsak.

– Tittar vi på den osäkra världen vi nu har så är risken uppenbar att vi måste driva upp försvarsinvesteringarna ännu mer, säger han.

Vill inte ange siffra

Det har funnits diskussioner kring en höjning på upp till tre procent. Ulf Kristersson vill dock inte ange någon specifik siffra för vad som eventuellt kan komma att krävas.

– Jag har ingen siffra. Nu tar vi med som ny Natomedlem att med råge leva upp till det golv som finns och uppmana andra länder att göra det också.

Utmaningarna är dock flera. För USA:s del finns en uppenbar risk att landet vill skala ned sin militära närvaro i Europa, särskilt utifrån geopolitiska spänningar i Asien – inte minst mellan Kina och Taiwan. Ulf Kristersson säger inför ett sådant scenario:

– Det viktigaste vi kan göra från europeiska Nato-länder är att se till att Europa står rustat och bevisa för USA att vi tar vårt ansvar. Vi överlåter inte till amerikanska skattebetalare att finansiera Europas försvar.

– Om vi gör det, så kommer också intresset från USA:s sida — oavsett administration — att samarbeta med Europas Nato-länder att öka.

Stöd till Ukraina

Utöver militära anslag ligger fokus under mötet på fortsatt stöd till Ukraina. Där har det inför mötet talats om en mångmiljardsatsning under ett år.

Under dagen har det också kommit besked att Ukraina ska ta del av F16-stridsflygplan, något som varit efterfrågat från president Volodymyr Zelenskyj en längre tid. Från såväl danskt som nederländskt håll meddelas att processen nu är igång för leverans i sommar. Även Norge och Belgien ska bidra med den typen av stridsflyg.

Redan under tisdagen kom besked om att Ukraina ska få ta del av fem nya luftvärnssystem.