Expert: Kriget har stärkt västkrafter i Ukraina

helskärm

De senaste årens utdragna konflikt med Ryssland har stärkt den västvänliga opinionen i Ukraina. Bara en handfull av kandidaterna i det stundande presidentvalet i Ukraina är öppet proryska.

Ihor Kontjevytj tänder ett ljus vid en grav. Där ligger hans bror, Taras; ett av krigets offer i östra Ukraina.

I söndagens val tänker Ihor Kontjevytj rösta för ett helt fritt och självständigt Ukraina, säger han – något som hans pappa, som växte upp under Sovjetunionens flagg, aldrig ens hade kunnat drömma om.

– Jag röstade inte för Petro Perosjenko i valet 2014. Nu kommer jag att göra det, av ett enda skäl: Ryssland tycker inte om honom, säger han till Reuters.

Den sittande presidenten Petro Porosjenko vann presidentvalet som hölls efter Majdanrevolten i Kiev 2014, då den Moskvatrogne presidenten Viktor Janukovytj hade gått i exil.

Porosjenko ligger i täten tillsammans med två andra kandidater som båda klassas som västvänliga: den tidigare premiärministern Julia Tymosjenko, och en politisk nykomling, skådespelaren Volodymyr Zelenskij, enligt opinionsundersökningarna.

Pro-ryska röster svagare

Trenden är tydlig bland årets presidentkandidater; av totalt 39 kandidater är bara fyra öppet proryska. Det beror till stor del på att opinionen har svängt de senaste åren, enligt Jakob Hedenskog, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

– Ukraina ligger i krig med Ryssland. Det är svårt för en kandidat i dag att företräda en politik som förespråkar närmande till Ryssland, samtidigt som Ryssland bedriver en militär aggression mot landet, säger han.

2014 annekterade Ryssland Krimhalvön, i strid mot internationella lagar. Samma år inleddes också striderna mellan Ukrainas regeringsarmé och separatister, ekonomiskt och militärt stödda av Ryssland, i Donbasområdet i östra Ukraina, som består av regionerna Donetsk och Luhansk.

Delar av de två regionerna har brutit sig loss från centralmakten och bildat, ej erkända, proryska så kallade folkrepubliker.

Krigets konsekvenser

En och en halv miljon människor har drivits på flykt undan striderna i östra Ukraina sedan 2014. 13 000 människor uppskattas ha dödats, och runt 30 000 skadats.

– Det är som ett öppet sår, ett trauma, denna konflikt som bara pågår. Dessutom innebär det en enorm kostnad för Ukraina, säger Jakob Hedenskog.

Runt 5 procent av Ukrainas BNP läggs i dag på säkerhet och det militära försvaret.

– Tack vare bistånd från den Internationella valutafonden, IMF, och västländer har den makroekonomiska situationen i landet stabiliserats. Men fattigdomen är stor och ökar, säger han.

Bland de proryska kandidaterna i söndagens presidentval finns den förre vice premiärministern Jurij Bojko, som har starka band till Moskva. Flera av hans anhängare tror att samtal med Ryssland är vägen framåt för fred.

– Vad är det viktigaste just nu? Att få slut på kriget. Därför röstar jag på Jurij Bojko, säger Jevhenija Horobej, som bor i Kiev, till AFP.

Väljarna färre

Men de nya geopolitiska förutsättningarna har också ritat om väljarkartan. För de drygt två miljoner invånarna på Krimhalvön, där de flesta talar ryska, finns ingen möjlighet att delta i valet.

Inte heller i separatistregionerna kommer det att arrangeras val eftersom de som styr där inte tillåter det, enligt Hedenskog. För att rösta måste invånarna ta sig till de Kiev-kontrollerade områdena i Donbas.

En majoritet av de ukrainska väljarna som röstar på söndag ser ut att välja kandidater som vill närma sig EU. Detta trots ryska försök att bromsa en sådan linje i Ukraina – bland annat med desinformationskampanjer, säger Jakob Hedenskog.

– Man kan säga att president Putin, genom sitt agerande i Ukraina, har lyckats med det som ingen ukrainsk president har lyckats med tidigare: att ena befolkningen i det tidigare så splittrade landet, kring självständigheten och en pro-västlig politik.