Försvarsminister Pål Jonson: ”Kan inte utesluta risken för vedergällning”
Publicerad 2023-03-24
KARLSTAD. Krig i vårt närområde, en stökig Natoprocess och en överbefälhavare som varnar för ryska hämndattacker.
– Man kan aldrig utesluta risken för någon form av vedergällningsoperation, säger försvarsminister Pål Jonson.
I en stor intervju hävdar dock ministern att Sverige är säkrare än innan vår Natoansökan och utesluter inte att skicka svenskt stridsflyg till Ukraina – men inte nu.
Pål Jonson (M) om risken för ryska hämndaktioner: ”Kan aldrig utesluta”Moderaternas Sverigemöte i Karlstad och försvarsminister Pål Jonson från Arvika är i någotsånär på hemmaplan.
Det är många ur såväl mediekåren som de runt 1 400 moderata lokalpolitikerna som rycker i en av regeringens populäraste figurer.
Men han tar sig tid till en intervju där vi kastar oss rakt in i den något haltande Natoprocessen.
Hur påverkas vi säkerhetspolitiskt om Finland går före oss som det ser ut nu?
– I det korta perspektivet närmast ingenting alls, det är bra att Finland blir Natomedlemmar. Sverige och Finlands målsättning var ju att påbörja och slutföra den här processen tillsammans, sen är det ytterst inte vi som avgör detta, utan det är bara Turkiet som kan fatta turkiska beslut och Ungern som kan fatta ungerska beslut.
– Om vi långsiktigt skulle fastna utanför Nato samtidigt som Finland går med skulle det kunna få en negativ påverkan på den svensk-finska samarbetet. Jag vet att Finland kommer anstränga sig för att det inte ska bli så, men de kommer lägga kraft på sin militära integration i Nato.
Hur frustrerande är den här situationen känner du?
– Låt mig säga att vi har på rekordfart fått 28 av 30 som ratificerat vår ansökan och vi känner ett väldigt stort stöd för svenska och finska ansökningarna. Det har att göra med att vi har militära resurser och förmågor som kan göra Nato starkare.
I en intervju med Aftonbladet har överbefälhavaren varnat för att en rysk hämnd för den svenska Natoansökan är ”sannolik”, hur ser du på det?
– Ytterst är vi säkrare i dag än när vi påbörjade medlemskapsprocessen till Nato, det har att göra med att vi har fått återförsäkringar från USA, Storbritannien och flera viktiga allierade, men det är klart att man aldrig kan utesluta risken för någon form av vedergällningsoperation. Det är också väldigt viktigt att vi stärker vår motståndskraft också mot olika typer av hybridhot. Det kan vara att man påverkas av desinformation, cyberangrepp, cyberspionage och utländska direktinvestering i kritisk infrastruktur. Och därför har regeringen både infört en ny minister för civilförsvar ett nationellt säkerhetsråd, och en nationell säkerhetsrådgivare som bland annat kommer att arbeta för att vi ska få en starkare motståndskraft mot olika typer av hyridhot.
Kan ändras i vårbudget
I förra veckans intervju med Aftonbladet uttryckte överbefälhavaren också en oro för att målet att Sveriges militära budget ska motsvara två procent av BNP inte kommer att nås enligt plan.
Enligt Pål Jonsson kan det komma förändringar i försvarsanslagen redan i den kommande vårbudgeten.
– Vår målsättning är att vi ska nå två procent av BNP senast till 2026. Jag har noterat vad överbefälhavaren säger och vi beaktar det och tittar på de förslag som Försvarsmakten har lagt i sitt budgetunderlag och kommer eventuellt återkomma under vårändringsbudgeten. Vi har tillsatt en försvarsberedning där vi tillsammans ska ta fram förslag kopplade till försvarsekonomin, förslag till en svensk Natoanpassning, men också en ny krigs- och grundorganisation för att utveckla Försvarsmakten också i ljuset av ett svensk Natomedlemsskap.
Många andra Natomedlemmar når ju inte upp till två procent i dag, varför är det viktigt att vi gör det?
– Därför att det blir allt viktigare att man når upp till två procent och det har att göra med det som heter Defence Investment Pledge och där framför allt USA på förekommen anledning driver på och det handlar ju om att ta ett större ansvar för den egna säkerheten Det är naturligtvis USA som står utav bulken av den militära resurserna inom Nato, men det är rimligt också att européerna ökar försvarsansträngningarna, framför allt när det är krig i Europa.
Inga stridsflyg – än
Sverige har levererat elva paket av materiel och ekonomiska tillgångar till Ukraina, men det kommer inte stoppa där, enligt försvarsministern.
Närmast prioriteras utbildningsinsatser, där Sverige redan nu hjälper till med att utbilda minröjare och deltar i utbildningsoperationer i såväl Tyskland som Storbritannien och Litauen.
Kommer vi skicka stridsflyg?
– Om du frågar om vi kan avvara de stridsflyg vi har i dag för att försvara Sverige så skulle inte det ske utan väldigt stora risker. Ryssland är kraftfullt försvagade vad gäller markstridskrafter men kring luftstridskrafterna och marinstridskrafterna är de i det närmaste intakta och då måste vi förhålla oss till det. Sedan utesluter jag ingenting för framtiden, men här och nu är det svårt för oss att avvara någon av de sex Gripendivisioner vi har till att försvara Sverige.
Hotet mot Sverige ökar – Så ska du tänka