Föreslagen ungdomsmyndighet sågas

helskärm

En mycket oroande utveckling för ungdomskriminalitet.

Men en ny statlig myndighet är inte rätt väg att gå, enligt Institutet för mänskliga rättigheter.

– Förslaget är djupt bekymmersamt, säger direktören Fredrik Malmberg till TT.

Förslaget om en ny statlig myndighet – Myndigheten mot ungdomskriminalitet (MUK) – presenterades av regeringens utredare Susanne Eberstein i maj och är nu ute på remissrunda.

Anledningen? Att allt fler och yngre barn dras in i kriminalitet.

Men enligt Institutet för mänskliga rättigheter är förslaget rättsosäkert, oproportionerligt och ineffektivt. Samtidigt varnas för en oklar gränsdragning gentemot det straffrättsliga systemet och socialtjänsten.

– Vi ser stora risker, säger Fredrik Malmberg.

Dansk inspiration

Inspiration har hämtats från Danmark där man införde ungdomskriminalitetsnämnder 2019. Det svenska utredningsförslaget går dock längre än den danska modellen och omfattar barn som varken misstänks eller dömts för brott. Det finns heller ingen undre åldersgräns för barn som kan bli aktuella för myndigheten.

Enligt förslaget ska det, till skillnad mot Danmark, räcka med en risk för att barnet far illa eller ska begå ett brott av allvarlig karaktär. I Danmark krävs en konkret misstanke.

Syftet med den nya myndigheten är att tidigt identifiera barn som riskerar att dras in i kriminalitet. Institutet konstaterar dock att förslaget inte ligger i linje med barns mänskliga rättigheter, och att den föreslagna nya myndigheten inte skulle vara proportionerlig i förhållande till de problem som man vill stävja.

– Man hämtar inspiration från Danmark men det är viktigt att se att förslaget skiljer sig radikalt från den danska modellen. Det är mycket mer långtgående då det saknar undre åldersgräns och även omfattar barn som inte är misstänkta för brott, säger Fredrik Malmberg.

”Oerhört viktigt med åtgärder”

Han är tydlig med att den ungdomskriminalitet som märks av på flera håll i landet är djupt bekymrande – men menar att utredningen även borde ha tittat på andra lösningar.

– Det är naturligtvis oerhört viktigt med åtgärder. Men då är det viktigt att de åtgärder som sätts in är effektiva och grundligt analyserade så att de leder till att rätt saker händer, säger Fredrik Malmberg.

Rättad: I en tidigare version uppgavs att det rör sig om ett regeringsförslag, vilket inte är fallet.