Dinosauriernas stora gåta är löst

helskärm

Frågan har förbryllat forskarna i åratal. Var dinosaurierna kall- eller varmblodiga?

Nu har de äntligen kommit fram till det chockerade resultatet.

De var varken eller – precis som tonfiskar och hajar.

I snart 50 år har paleontologerna tvistat om hur dinosaurierna värmde upp sina – i bland – kolossala kroppar. En del forskare har slagit fast att de var kallblodiga – andra har hävdat att de var exakt tvärtom.

– Det här har man diskuterat jättelänge. Till en början trodde man att dinosaurier var kallblodiga, men på senare tid, bland annat efter att man hittat fossil på kalla platser, har man lutat mer åt att dinosaurierna var varmblodiga, säger Elisabeth Einarsson, doktorand i paleontologi vid Lunds universitet till TT.

Någonstans i mitten

Vi människor är varmblodiga. Det betyder att vi har en jämn kroppstemperatur, oftast högre än omgivningens.

Ormar och ödlor, däremot, är växelvarma. Deras kroppstemperatur varierar, beroende på om luften är varm eller kall.

För ett stort djur, som en Tyrannosaurus rex, innebär denna strategi problem, eftersom det skulle ta alldeles för lång tid innan det blev "startklart" och kroppen blev varm.

– Det hade inte fungerat. Samma sak för de långhalsade dinosaurierna, säger Elisabeth Einarsson till TT.

Jämnvarma djur, å andra sidan, behöver mycket mer föda för att bibehålla sin kroppstemperatur. En varmblodig Tyrannosaurus rex hade därför, antagligen, svultit ihjäl.

Massiv studie

Men forskare vid bland annat University of Arizona har nu lyckats lösa gåtan. Genom att jämföra förhållandet mellan tillväxttakten (hur snabbt djuret når sin fullvuxna storlek) och deras ämnesomsättning (energiåtgången) för en rad olika ryggradsdjur och 21 dinosaurier kom man fram till att dinosaurier hade ett mellanvarmt blod.

Resultatet visade nämligen en graf där de kallblodiga djuren hamnade i ena ändan, och de varmblodiga i den andra.

Dinosaurierna, däremot, hamnade mittemellan.

Samma som hajar och tonfiskar

Forskarna drar därför slutsatsen i vetenskapsmagasinet Science att dinosaurierna hade ett blod som hamnar någonstans mittemellan. Att de hade en kroppstemperatur, men att den inte var lika fixerad vid en viss temperatur som för oss jämnvarma varelser. Sådana djur finns i dag. Tonfiskar, vissa hajar och havssköldpaddor har denna förmåga.

– Det låter rimligt och skulle kunna vara en lösning, säger Elisabeth Einarsson.