Därför sprids protesterna mot polisvåld i USA

helskärm

Fallet med den svarte amerikanen George Floyd som dog efter ett brutalt polisingripande i Minneapolis har lett till omfattande protester och upplopp i USA. Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, svarar på fem frågor om demonstrationerna.

TT: Det är inte första gången som en svart man dödas i samband med polisingripanden i USA. Varför har det blivit så omfattande protester just denna gång?

– Det finns en lång tradition av konfrontation, övervåld och spänningar mellan poliser och svarta män. Det går långt tillbaka i den amerikanska historien på olika sätt, det ligger alltid mycket starkt i bakgrunden, säger Dag Blanck.

I just Minneapolis har man haft ett antal liknande fall de senaste åren som kan ha påverkat, enligt Blanck.

– I något fall har polisen blivit dömd, i andra fall har polisen friats. Det har skapat väldiga spänningar och mycket diskussion, så det finns specifika förhållanden i Twin Cities (Minneapolis–Saint Paul) som kan förklara det här.

Utöver detta sticker Minnesota och Minneapolis ut på andra sätt, menar Blanck.

– Det har skett en ganska stor demografisk förändring och andelen svarta har ökat betydligt de senaste 10–20 åren. Så de här frågorna, som alltid har varit starkt närvarande i andra stora städer med stora minoritetsgrupper, har kommit upp på agendan på ett annat sätt i Minnesota, säger han.

– Samtidigt har Minnesota en tradition av att vara en progressiv delstat, inte minst vad gäller civila rättigheter och den traditionen konfronteras nu med någon sorts verklighet.

TT: Varför sprider sig demonstrationerna till andra städer?

– Det finns ett mönster av sådana här reaktioner. På 1960-talet talade man om de heta somrarna och många oroas över att det ska bli upplopp igen, som sprids till andra städer och tar fart med solidaritetshandlingar på andra ställen. Inte minst i dag med spridningen i sociala medier, säger Blanck.

– Bilderna (filmen som visar gripandet av George Floyd) påminde mig direkt om Rodney King i Los Angeles 1991, där man fick se fotografier som visade hur poliserna misshandlade honom. Det blir en väldigt stark medielogik som förstärker det här.

Misshandeln av Rodney King blev startskottet för de stora kravallerna i Los Angeles 1992, sedan de inblandade poliserna frikändes för misshandeln.

TT: Hur ska man förstå konflikten i grunden?

– Det handlar om relationen mellan den vita majoritetsgruppen och minoritetsgrupper, i det här fallet framför allt mellan svarta och vita. Den relationen, som går tillbaka till slaveriet, plågar fortfarande USA och problemen ligger som en skugga över landet. Det är något som USA hela tiden måste försöka hantera, säger Blanck.

TT: Hur kan man arbeta mot konflikterna?

– Det är oerhört svårt naturligtvis. På många ställen, bland annat Minneapolis, försöker man systematiskt förändra sammansättningen av poliskåren och anställa personer från minoritetsgrupper. Man försöker nå ut till de områdena, så att även de ska kunna känna sig delaktiga och känna att polisen även står på deras sida. Men det är inte lätt, eftersom spänningarna är så starka, säger Blanck.

Även den stora vapentillgången påverkar sannolikt, då det leder till spända situationer mellan polis och misstänkta, enligt Blanck.

TT: Hur långt kan demonstrationerna gå?

– Sådana här saker lever sitt eget liv. Till slut kommer det ju att ta slut, myndigheterna kommer att sätta ned foten. Men det säger något om spänningarna i det amerikanska samhället och betydelsen av den här dynamiken mellan svarta och vita i USA, säger Blanck.

– Det är nog lite svårt för oss som lever i ett land som inte alls är präglat av det på samma sätt att förstå.