Dödläge förlänger försvarsförhandlingar igen

helskärm

Dödläget i försvarsförhandlingarna består.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) lever på hoppet och ger två veckor till.

Även torsdagskvällens förhandlingsmöte blev resultatlöst vad gäller att lösa dödläget. Nu förlängs förhandlingarna till den 16 juni, enligt uppgift till TT från försvarsdepartementet.

Moderaterna och Kristdemokraterna är med på att fortsätta, trots att de inte fått gehör för mer pengar under de månader som förhandlingarna pågått.

– Det kommer att kräva att regeringen flyttar på sig så att vi kan förverkliga så mycket som möjligt av försvarsberedningens förslag, säger Pål Jonson, Moderaternas försvarspolitiske talesperson.

M vill ha en bred politisk uppgörelse, enligt Jonson, men har flera gånger flaggat för att regeringens ogina inställning kan tvinga M att hoppa av.

Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD, säger att det krävs att regeringen är villig att skjuta till mer pengar.

– Hittills har vi inte sett en enda krona, säger Oscarsson.

– Eftersom försvarsministern vill fortsätta så får man väl ta honom på orden och tro att han är öppen för att gå oss till mötes, tillägger han.

Hultqvists ambition var att nå en uppgörelse redan den 15 maj om den försvarspolitiska inriktningen 2021–2025. Han blev dock tvungen att förlänga förhandlingarna till fredagen den 29 maj. Nu blev Hultqvist tvingad till ytterligare en förlängning.

Hoppas på bud

M, KD, C, L och SD hoppades på ett sista minutenbud från regeringen om ytterligare höjda försvarsanslag. De vill ha fem miljarder mer år 2026 och fem miljarder till ovanpå det 2027.

Det är enligt de fem partierna nödvändigt för att se till att det upprustade försvar som försvarsberedningen föreslagit verkligen kan genomföras till 2030.

M och KD driver dessutom att Försvarsmakten ska få 3,8 miljarder mer under 2021–2025 i kompensation för prisökningar.

Hultqvist har dock hållit fast vid att förhandlingarna bara ska handla om hur försvaret ska stärkas under 2021–2025.

En eventuell överenskommelse är tänkt att skapa brett stöd för riksdagens nya försvarsbeslut i höst och försvarsbesluten gäller vanligtvis fem år i taget.

Hultqvist har hållit fast vid den ekonomiska ram som regeringen, C och L kom överens om i augusti förra året. Den innebär att försvarsbudgeten ska växa med 25 miljarder kronor från 2021 till 2025.

Räcker inte

Enligt Försvarsmakten behövs betydligt högre försvarsanslag för att genomföra allt försvarsberedningen föreslagit till 2030. Hultqvist vill dock vänta med att diskutera ytterligare försvarssatsningar efter 2025. Han har tidigare hänvisat till att oklarheten om de framtida statsfinanserna ökat på grund av coronakrisen.

C och L är visserligen samarbetspartier till regeringen, men de är angelägna om att M är med på en bred försvarsöverenskommelse.

– Det är av avgörande betydelse att åtminstone de två stora partierna i Sverige deltar i en överenskommelse. Det innebär tyngd och trovärdighet i ett försvarsbeslut, sade Allan Widman.

Lämnat listor

De fyra borgerliga partierna kräver inte bara mer pengar efter 2025. De har också lämnat in listor över försvarssatsningar som de vill ska ingå en överenskommelse. Listorna är stort sett lika och utgår från försvarsberedningens förslag.

Till exempel vill man försäkra sig om att Sverige har tre brigader och en reducerad motoriserad brigad för Mälardalen färdiga senast 2030.

På önskelistorna står bland annat också två nya mindre infanteriregementen från 2026, att man börjar etablera en artilleriutbildning i Kristinehamn/Villingsberg före 2025 och att armén får ett buret luftvärn och stridsflyget får ytterligare robotar under 2026–2030.