3 500 nya larm om våld mot barn
Publicerad 2015-05-04
Ett år efter Yaras död fortsätter våldet i hemmen
8-åriga Yaras död skapade debatt - men våldet mot barn fortsätter.
Det senaste året har barn larmat Bris 25 000 gånger.
3 500 av samtalen handlade om våld.
På Valborgsmässoafton 2014 hittades Yara livlös hemma hos sin morbror och hans fru i Karlskrona. Flickan från Gaza hade av sina biologiska föräldrar anförtrotts till morbroderns familj och börjat skolan. Men någonting var fel. Det visste kommunens socialkontor, skolan och även några jämnåriga kompisar.
– Det är förskräckligt att ingen på allvar fångade upp dels det som Yara själv signalerade, dels det som flera vuxna snappade upp men inte reagerade tillräckligt på, säger Marie Angsell, sakkunnig på Bris.
Våren 1971 misshandlades en annan flicka, treåriga Maria, till döds av sin styvfar. Fallet upprörde hela Sverige och var det som ledde till att Bris startades.
Syftet var att verka pådrivande för att allt våld mot barn skulle förbjudas, något som blev verklighet 1979. Men trots att lagen funnits i 35 år har misshandel av barn i Sverige fortsatt.
Hanteringen brister
• Av de 25 000 samtal, mejl och andra kontakter som barn tar med Bris varje år är 14 procent våldsrelaterade och antalet larm om våld till Bris har ökat sedan 2006.
• 2014 polisanmäldes 19 100 misshandelsbrott mot barn och unga. 9 870 gällde barn 7-14 år, och 3 800 av anmälningarna barn mellan 0 till 6 år.
• Mellan 2009 och 2013 var det bara i 9 procent av misshandelsbrotten mot barn 0-6 år som en gärningsman kunde dömas för brottet.
Barnkonventionens artikel 19 definierar våld mot barn och omfattar både fysiskt och psykiskt våld, försummelse och att behöva uppleva våld i hemmet, mellan föräldrarna.
Ändå ser Bris ofta att hanteringen av våld mot barn fortsatt att brista i flera led.
– Väldigt mycket som ska klaffa för att barnet ska få den hjälp det har rätt för. Det vill till att någon vuxen får veta eller märker att det finns problem, och sedan faktiskt anmäler till socialtjänsten som i sin tur måste göra vad de är ålagda att göra. Socialtjänsten är ganska mycket under lupp med vad de kan förbättra.
Under två år fokuserar Bris på våld och under 2015 särskilt på den målgrupp vuxna som finns i barns vardag.
– Med ökad kunskap om vad som räknas som våld, vilka rättigheter barn har och hur samhällets skydd fungerar tror vi att vi skulle se en skillnad, säger Marie Angsell.
Hon understryker att även kompisar runt ett utsatt barn ofta söker svar på samma frågor.
Kompisar kontaktar
– De flesta barn kontaktar Bris utifrån sig själv men utöver det är det också mycket kompisar. Jag vet att det var så runt Yara. Hon hade beskrivit sin situation för flera kompisar. Det går i linje med frågor vi ofta får, som "Vad ska jag göra för att hjälpa min kompis?".
Gemensamt för barnen som kontaktar Bris är att de befinner sig i en situation som är skrämmande och som de inte vill vara i, förklarar Marie Angsell.
– Som ett barn skrev "Räknas detta som våld eller bara grov uppfostran?". Bris viktigaste budskap är att alla vuxna har ansvar för barns trygghet. Barn behöver bra vuxna omkring sig som ser och agerar när de behöver skydd och stöd.