Hon gav sitt liv för barnen
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-01-24
Barnens dagisfröken Marita, 54, knivhöggs när hon försökte skydda dem
DENDERMONDE/STOCKHOLM. Svårt skadad larmade dagisfröken Marita Blindeman, 54, ambulansen.
Sedan dog hon – med telefonluren i sin hand.
– Hon föll ihop under samtalet, säger sjukvårdaren Peter Cleymans.
Marita Blindeman knivhöggs när hon försökte skydda dagisbarnen från mördaren. Hon var också den första som slog larm om vansinnesdådet på dagiset i Dendermonde.
När Peter Cleymans och hans kolleger kom fram till förskolan Fablernas värld var telefonen täckt av blod.
– Den hängde i sladden i det lilla köket, säger Peter Cleymans till brittiska tidningen Telegraph.
Marita Blindeman hade jobbat i barnomsorgen i 35 år – sedan hon var 17.
Attackerades
– Hon levde för barnen. För två år sedan hade hon turen att träffa ny livskamrat, men så blev det så här, säger sonen Quinten Blindeman till den belgiska tidningen Nieuwsblad.
– Min mamma har aldrig i hela livet bett om någonting. Hon har alltid uppoffrat sig.
I Dendermonde, med 40 000 invånare, känner de flesta varandra. Aftonbladet träffade i går sexåriga Liv och hennes föräldrar i den lilla staden. Liv gick själv på det attackera
de dagiset för ett par år sedan.
– Marita var en av favoritfröknarna, säger mamma Inge De Vlieger, 42.
”En trygg famn”
– Jag har svårt att hitta ord för att förklara för mina barn vad som hände.
Marita Blindeman beskrivs som en trygg famn för barnen. Rund och god. Och väldigt varmhjärtad.
– Dessutom var hon äldst på dagiset. Hon var lite av en mamma åt alla. Jag kan mycket väl se framför mig hur hon med en gång gick mellan mördaren och barnen, säger Inge De Vlieger.
Inge är god vän med familjen till ett av de skadade barnen, en drygt ettårig pojke.
– Han heter Jeff och blev huggen i axeln. För en stund sen opererade de honom. Han överlever, säger Inge De Vlieger.
Skakad
Jeffs mormor togs omhand av familjen De Vlieger. Hon var så skakad att hon inte kunde göra någonting.
Lilla Liv har nu börjat förstå varför gårdagens prinsesskalas i skolan inte blev av. I stället låstes hon in i en sal – liksom hundratals skolbarn i Dendermonde – av rädsla för att mördaren skulle fortsätta sin massaker.
Livs storebror Jil, 10, är rädd och chockad.
– Så fort han ser en främmande man som ser underlig ut undrar han ifall det kan vara en mördare, säger Inge De Vlieger.