"30 flygbolag i konkurs före jul"

– Strandade passagerare kommer att bli en vanlig syn

Så många som 30 flygbolag kan gå i konkurs före jul.

Det förutspår British Airways vd.

Svenske flyganalytikern Anders Lidman tycker att det låter fullt rimligt.

De 85 000 passagerare som fastnat på sina semestermål efter brittiska flygbolaget XL:s kollaps har väckt uppmärksamhet.

Men faktum är att bolaget bara är ett av 25 konkursande bolag i år.

Och fler lär komma.

Det tror i alla fall Willie Walsh, vd för Brittsh Airways:

– Vi har nu de sämsta förhållanden vi någonsin varit med om inom flygindustrin. Strandade passagerare kommer att bli en vanlig syn. Vi kan nog vänta oss att omkring 30 bolag går i konkurs inom de kommande tre, fyra månaderna, säger han till The Independent.

SAS utvärderar

Rapporterna om krisande flygbolag har varit åtskilliga under senare tid. Alitalia meddelade nyligen att man snart inte förmår bedriva verksamhet längre, varpå en räddningsplan diskuterades så sent som på fredagen, dock utan resultat. På fredagen stod även klart att Sterling ställer in ett antal flighter, bland andra vinterprogrammet Stockholm–Milano.

Därtill meddelade SAS på fredagen att koncernen för samtal om möjliga affärer. Lufthansa utpekades som trolig spekulant, men bolaget ville inte bekräfta om diskussioner förs med ett eller flera bolag. En utvärdering pågår och väntas blir klar inom de närmaste veckorna.

Bränslepriserna orsak

Svenske flyganalytikern Anders Lidman instämmer i analysen av Willie Walsh. Upp till 30 bolag i konkurs är fullt rimligt.

– Vi kan inte utesluta att så blir fallet. Sedan behöver ju inte alla bolag gå i konkurs. Det kan även bli tal om sammanslagningar.

Hur mycket är det med 30 konkurser fram till jul?

–  Det är mycket. Och det beror helt enkelt på att man inte kan få ihop verksamheten med de bränslepriser som varit. Samt att utbudet är för stort.

Vad får det för konsekvenser?

– Det är naturligtvis besvärligt om man är ute och reser och bolaget går i konkurs. Men det finns en del garantier, till exempel om man betalar med kreditkort eller om man köper en paketresa.

Och sett ur ett längre perspektiv?

– Respriserna kommer nog att gå upp i takt med att produktionen minskar. Man kommer att tvingas fylla planen bättre. På sikt är jag dock övertygad om att flyget kommer att öka gradvis. Indien är till exempel en marknad som kommer att explodera inrikes. Det gäller hela Asientrafiken. Men mognare marknader som USA och Europa kommer bara att öka väldigt lite. Nästa år tror till exempel Luftfartsverket på en minskning i Sverige.

Anders Lidman menar att det vi nu ser är något helt nytt.

Många frågetecken

De traditionella reguljärflygbolagen har aldrig förr levt i en fri marknadsekonomi. Ingen vet därför heller om det ens är möjligt att nå lönsamhet, påpekar han.

– USA var de första att avreglera, vilket skedde på slutet av 70-talet och i början av 80-talet under Jimmy Carters tid som president. I Europa stred länderna länge emot en avreglering, men EU:s regler är starka – flyget ska behandlas som alla andra branscher. Därför kunde en privatisering inledas från 1984 och framåt. Men motståndet var starkt. Till slut fick man dock det vi har i dag: en avreglerad marknad där flygbolagen ska stå på egna ben.

Hur dess aktörer ska överleva finns dock inget svar på. Anders Lidman anser att branschen behandlas styvmoderligt.

"Strykpojke"

– Det är populärt med skatter och miljömässigt sett är den strykpojke. Problemet är att nätverksbolagen inte kan ta ut de priser som krävs. I så fall skulle folk till stor del välja andra transportmedel – eller inte flyga alls.

Vad tror du om framtiden?

– Man får försöka hitta nya produktionssätt för flyget. Till exempel jobbar man hela tiden på nya metoder för att få ner bränsleförbrukningen.

Vilka bolag ligger risigast till just nu?

– Det vill jag inte svara på. Det blir lätt blir en självuppfyllande profetia.