Erik, 16: ”Inte kul om svenska personer dör”
Då kan unga tvingas i strid utomlands
Uppdaterad 2024-05-28 | Publicerad 2024-05-27
Det är hundratals år sedan en ung svensk behövde oroa sig för att skickas i krig utanför Sveriges gränser.
Nu är det snart dags igen.
Aftonbladet åkte till Danderyds gymnasium för att lyssna på dem som vi begär ska bära vår tyngsta börda.
– Det är en bra grej för vårt land, och om man får chansen att göra det så ska man göra det, säger Saga Nordahl, 17, om värnplikten.
Stolarna är av minst tre olika sorter.
Vissa är blankpolerade. Andra är blå. Andra grå, med sitsar av trä eller tyg. I några av de slitna bänkarnas yta är fanéret mörkt, i andra ljust.
Klassrummet djupt inne i den labyrint av korridorer som utgör Danderyds gymnasium är inte resultatet av en inredningsarkitekts visioner.
Det har växt fram efterhand, och dess möbler avtecknar sig nu som årsringar i ett träd av lärande som gror i sin egen takt, till synes orört av omvärlden.
Bortsett från den hjord av fordon med röda trianglar som är parkerade utanför, utstrålar den stora tegelbyggnaden en sorts lågmäld beständighet.
Oavsett om du gick på gymnasiet 1984, 2004 eller 2024 kan du sluta ögonen, försöka se klassrummet framför dig – och vara där.
Men skenet bedrar.
Av eleverna som går här i dag kan samhället komma att kräva uppoffringar som deras föräldrar aldrig kunde drömma om.
– Vi lever i en tid som är helt förändrad. Vi har ett helt annat säkerhetspolitiskt läge, säger skolminister Lotta Edholm, 59, (L).
– Det är också så länge sedan vi hade en pliktlag som är på riktigt. Jag tillhör en generation där det var helt självklart att unga killar var tvungna att göra lumpen. Det var inte lätt att komma undan det på den tiden. Men i dag så har vi under väldigt lång tid levt med en helt annan omvärld.
Hon har kommit till Danderyds gymnasium med försvarsminister Pål Jonson (M) för att lyssna på Försvarsmaktens skolinformatörer, som åker runt i landets skolor för att berätta om värnplikten.
Nu sitter ministrarna vid några hopskjutna bord mitt i klassrummet med de udda stolarna, och pratar lågmält med några utvalda elever och lärare.
Sverige har gått med i Nato. Det är krig i Europa. Antalet värnpliktiga ska fördubblas under de kommande åren.
Samtidigt har tunga politiker varnat för en rysk attack mot någon del av Nato inom 3–5 år.
En lärare säger att många av eleverna är oroliga. Invasionen av Ukraina har tvingat dem att tänka på sin egen roll. Det har blivit mer polariserat i klassrummen, mellan de som verkligen vill och de som verkligen inte vill göra värnplikten.
– De flesta tjejerna jag känner vill inte, men vissa killar vill, säger Saga Holfve, 18.
– Jag vet att jag hade kunnat hjälpa till, men jag tror inte själva utbildningen är något för mig. Jag tror inte jag skulle klara av pressen, att gå upp tidigt och dra ut i skogen. Jag tror inte att det passar mig.
Saga Nordahl, 17, är positiv till värnplikt, även om hon inte har funderat över exakt vilken roll hon skulle vilja ha.
– Det är en bra grej för vårt land, och om man får chansen att göra det så ska man göra det, säger hon.
– De som kan ska göra det. Om man inte kan förstår jag det, men om man kan så tycker jag absolut man ska göra det.
”Äldre män förklarar krig. Men det är ungdomen som måste slåss och dö.”
USA:s före detta president Herbert Hoover var 1944 inte precis först med denna närmast banala iakttagelse.
Men även för eviga sanningar gäller ibland nya förutsättningar.
- Under kalla kriget utbildades runt 50 000 svenska soldater om året för att möta en sovjetisk invasion. Men det de drillades att försvara var rikets gränser, sin hembygd och sina landsmän.
- Svenska soldater har dött långt hemifrån. Av kulor och explosioner i Afghanistan, Libanon, Egypten och Kongo. Men de var frivilliga, som självmant tagit på sig riskerna.
För första gången på århundraden står vi nu inför en helt ny situation: Att tvinga svenska ungdomar att strida utanför Sveriges gränser.
Det är visserligen fortfarande juridiskt oklart huruvida krigsplacerade värnpliktiga verkligen kan sättas in utanför Sveriges gränser.
Men från ett militärt perspektiv är saken självklar:
Vi har värnplikt för att fylla våra krigsförband – och krigsförbanden behövs i Finland och Baltikum.
– Som Försvarsmakten brukar säga: Att vi försvarar Sverige utanför Sverige är i grunden bra, för att slippa krigets farsot på vårt eget territorium, säger Pål Jonson, 51.
Försvarsberedningen är av samma uppfattning: Mobiliseringsförband med före detta värnpliktiga ska ”kunna användas i Natooperationer i hela konfliktskalan”.
Försvarsdepartementet ser nu över vilka eventuella lagändringar som behövs för att det ska bli verklighet.
– Ett tydligt medskick är att man behöver hantera den här frågan i bred politisk samsyn, säger försvarsminister Pål Jonson.
– Vi kommer att återkomma i närtid. Jag hoppas att vi kan ha något besked i samband med att vi presenterar försvarspropositionen i höst.
Det är alltid ungdomen som måste slåss och dö.
Men det betyder något att de som i framtiden kommer att kräva det av sina barn aldrig har behövt utsätta sig själva.
Så sent som 1990, när Sovjetunionen just skulle falla, kallades 41 349 unga män och kvinnor in för att göra värnplikt.
Det var fler – på ett år – än vad som kallats in totalt de senaste 15 åren.
Mellan 2010 och 2017 var värnplikten helt vilande.
Det lilla antal som pliktades in dessförinnan är minst 35 år nu, och har passerat den optimala åldern för en frontsoldat.
Det är de som nu ännu knappt inträtt i samhället som framöver kommer att behöva bära dess tyngsta börda.
– Många vill inte göra lumpen för att de inte vill vara med i krig, säger Olivia Resare, 16.
– Men det är ju bättre att ha gjort det och vara krigsförberedd, än att vara civil och inte veta vad man ska göra. Om det nu blir krig, vilket är väldigt osannolikt, så vill inte jag vara en civil som inte har någon erfarenhet. Då vill jag hellre hjälpa mitt land och kriga, än att bara gå och gömma mig.
Däremot är hon tveksam till om hon skulle klara att göra värnplikten.
– Jag vet inte om jag liksom orkar det. Det kommer vara jobbigt. Det finns ju folk som åker hem för att de inte klarar det.
Fördubblat antal
Antalet värnpliktiga ska öka.
Försvarsberedningen vill gå mot 12 000 utbildade om året till 2032.
I dag, när runt 6 000 ungdomar utbildas varje år, kan den unga personens egen motivation fortfarande vara ett tungt urvalskriterium.
I framtiden kommer fler att behöva göra värnplikten även mot sin vilja.
Av dem som kallas till mönstring i år bedömer Pliktverket att 6 000–8 000 personer kommer att kallas utan att vilja.
3 000–4 000 av dem kan sedan tvingas att även genomföra värnplikt.
Det skulle inte vara så kul att bli skickad till Ukraina, säger Erik Schaffner, 16, men att försvara Sverige utanför landets gränser ser han inga problem med:
– Det kommer så klart att vara att man försvarar det rätta landet i så fall, så det är ju rätt i den stora bilden.
”Så det är ju rätt”
Det är alltid ungdomen som måste slåss och dö.
Men även eviga sanningar kan betyda olika saker.
När Herbert Hoover pratade om ungdomens uppoffringar 1944 gjorde han det i opposition mot USA:s deltagande i andra världskriget.
Kriget kostade 400 000 amerikaner livet.
Men vem skulle i dag vilja leva i en värld där USA inte tagit den kampen?
– Det är så klart inte kul om svenska personer dör utomlands, men vi försvarar ju demokratin oftast då. Så det är ju rätt. Tycker jag, säger Erik Schaffner.
