Kaukasiskt kaos kvar trots skört eldupphör

Kvar i det sköra eldupphöret i Nagorno-Karabach finns rester av ett krig. Raserade bostadshus, breda kratrar, mängder av dödade människor och liv som stannat i ett ögonblick.

Eldupphöret mellan Azerbajdzjan och Armenien trädde i kraft vid lunch på lördagen lokal tid.

Den bräckliga uppgörelsen kom samtidigt som länderna anklagar varandra för att bombardera civila människor i striderna. De säger också att motståndaren använder klusterbomber. Bomberna är utformade för att sprida en mängd projektiler över större ytor och de är förbjudna enligt internationella konventioner.

Nu används dessa vapen urskillningslöst mot civila, enligt människorättsorganisationerna Amnesty International och Human Rights Watch.

Trängts i skyddsrum

Internationella rödakorskommittén (ICRC) meddelar att den försett vårdmyndigheterna i regionen med vårdmaterial och liksäckar, samt försökt hjälpa människor som undrat vart de kan ta vägen. Behovet har varit stort. Människor har trängts i skyddsrum, när de utsatts för urskillningslös beskjutning.

I Stepanakert, den största staden i Nagorno-Karabach, har gatorna stått tomma efter flera veckors azerisk beskjutning. Mängder av byggnader har raserats och enligt de lokala myndigheterna har hälften av områdets befolkning drivits på flykt, i mängder av busslaster.

Andra har drivits under jord.

En av dem var Gohar som sökte skydd i källaren i stadens stora katedral när stridshoten var akuta. I famnen bar hon sin ettåriga dotter. Hennes manliga anhöriga hade anslutit sig till striderna.

Då, på söndagen för en vecka sedan, ljöd bomblarmen nästan en gång i halvtimmen i staden. I torsdags träffades katedralen av minst en raket.

Obekräftade dödstal

Bland de hundratals som dödats i de uppblossade striderna finns åtminstone flera tiotal civila, både på territorium som kontrolleras av Azerbajdzjan och i separatisthållna områden som kontrolleras av etniska armenier. Dödssiffrorna som angivits är obekräftade och sannolikt inte fullständiga.

– Min make såg en kvinnas kropp i en pöl av blod. Det finns dödsfall över hela staden, sade en sjuksköterska till brittiska BBC när striderna rasade som värst.

Längs med Stepanakerts huvudgata har nästan alla butiksfönster krossats, rapporterar AFP.

Ruzanna Avagyana, en 53-årig kvinna i Nagorno-Karabach, berättade i en telefonintervju med The New York Time s hur hon tog skydd i sin källare medan artillerield och raketbeskjutning pågick. Hon hörde ett "visslande ljud hit och dit" – och sedan en smäll. Hennes lägenhetshus träffades och började brinna, varpå hon flydde och lämnade staden i bil.

Dammtäckt stilleben

Den ryske tv-journalisten Dmitrij Elovskij beskriver för den ryskspråkiga nyhetssajten Meduza hur människor tycktes ha stannat upp i sina liv från en sekund till en annan, i Nagorno-Karabach-området Martuni.

– Förstörda hem, stilleben täckta i sand och rasmassor, barns leksaker, halväten frukt kvar på borden. Allt täckt i damm, betong, tegel och stenar, säger han.

Elovskij var i sällskap med de två franska Le Monde-journalister som skadades när Martuni bombades. Ryssen klarade sig oskadd, men berättar att flera civila dödades i bombardemanget.

– Det här är inte fronten. . . Det är bara en vanlig ort i Karabach – liten, pittoresk, sömnig och provinsiell – mitt i skördesäsongen. Det var ingen av oss som förstod att vi gick rakt in i en krigszon.