Fyra frågor och svar om Amy Coney Barrett
Nominerad till ny domare i USA:s högsta domstol
Uppdaterad 2020-09-30 | Publicerad 2020-09-26
NEW YORK. Konservativa amerikaner jublar. Men Trumps val till Högsta domstolen, Amy Coney Barrett, beskrivs som ett slag under bältet på amerikanska liberaler, som nu fruktar att aborträtten hotas i USA.
Här är fyra frågor och svar om den blivande HD-domaren.
En politisk strid har utlösts i USA sedan den ikoniska liberala domaren Ruth Bader Ginsburg, 87, gick bort i förra veckan.
Hennes sista önskan var att den som blir president i november skulle utse hennes ersättare till Högsta domstolen. Trots det nominerade president Trump konservativa Amy Coney Barrett, 48, redan i dag.
Varför är det viktigt?
Om hon utses skulle det göra att Högsta domstolen i USA får en övervägande konservativ majoritet – något som kan påverka under generationer framöver i viktiga frågor.
Hennes nominering skulle göra att sex konservativa domare har utsetts av republikanska presidenter, jämfört med tre liberala domare. De nio domarna röstar inte alltid enligt partilinjerna, men de ideologiska skillnaderna syns ofta tydligt i högprofilsfall.
För president Donald Trump är nomineringen det bränsle han behöver för att elda på sin väljarbas inför valet.
Vem är Amy Coney Barrett?
Hon är 48 år. Vilket är mycket ungt i de här sammanhangen, eftersom domarna i Högsta domstolen sitter där på på livstid. Blir hon nominerad och vald räknar många med att hon kan komma att sitta på posten i runt 40 år.
I dag är hon federal domare vid appellationsdomstolen i USA:s sjunde distrikt, baserad i Indiana. Innan dess var hon juridikprofessor på ett universitet i samma delstat.
Hon är katolik och har sju barn. Tidigare har hon arbetat för den nu avlidne Antonin Scalia, innan han blev HD-domare. Och precis som honom är Amy Coney Barrett så kallad originalist, det vill säga att hon vill att USA:s grundlag ska tolkas bokstavligt.
För många religiöst konservativa är hon en favoritkandidat till posten.
Hur har reaktionerna varit?
Beskedet togs emot med öppna armar i de konservativa leden.
”Om liberaler faktiskt brydde sig om att stärka kvinnor, skulle de applådera domare Amy Coney Barrett – en arbetande mamma med oklanderlig juridisk meritförteckning – och inte förnedra henne genom att attackera hennes kristna tro”, twittrade Sarah Huckabee Sanders, tidigare pressekreterare i Vita huset.
För många liberala väljare är nomineringen däremot ett slag under bältet. De är framför allt oroliga över att Amy Coney Barrett ska bidra till att riva upp det tidigare HD-beslutet ”Roe v. Wade” från 1973, som slår fast kvinnors rätt till abort över hela landet.
Andra är rädda för att hon skulle rösta för att begränsa både gay-äktenskap och sjukvårdsreformen Affordable Care Act, vilket de menar skulle kunna få katastrofala följder om miljoner amerikaner förlorar sin sjukförsäkring, mitt under brinnande pandemi.
Vad händer nu?
Trump offentliggjorde nomineringen sent lördag kväll, svensk tid, i rosenträdgården utanför Vita huset.
Om drygt två veckor inleds en process med offentliga utfrågningar av Amy Coney Barret, enligt CNN. Därefter kan senaten, som har en republikansk majoritet, komma att rösta igenom Trumps nominering den 29 oktober, endast fem dagar före presidentvalet.
Vanligtvis tar den här processen flera månader. Den senaste gången det tog mindre än två månader från nominering till bekräftelse av en HD-domare var när Ruth Bader Ginsburg utsågs 1993.
Två republikanska senatorer har hittills sagt att de inte kommer att rösta ja till Trumps nominering. De vill i stället att den som väljs till president i november ska få fylla HD-platsen.
Men än så länge verkar det som om demokraterna inte kan stoppa Trumps nominering från att röstas igenom. I senaten har republikanerna majoritet, och det skulle krävas att minst ytterligare två republikanska senatorer röstade nej. Något som inte verkar troligt i nuläget.
