Strandhäll oroas av avslag på stöd till unga

helskärm

Regeringen vill ta reda på om Försäkringskassan ställer för höga krav på unga som ansöker om aktivitetsersättning – avslagen har ökat mycket. Och följer myndigheten reglerna?

Försäkringskassan säger att man följt lagen och regeringens anvisningar.

Aktivitetsersättning beskrivs om ett slags tidsbegränsad förtidspension för unga mellan 18 och 29 år. De flesta som får den bedöms ha begränsad eller ingen arbetsförmåga, en del andra får den för att kunna fullfölja gymnasiet. Merparten har en psykiatrisk diagnos.

Fram till 2014-2015 ökade antalet med aktivitetsersättning mycket, sedan dess har det gått åt motsatt håll. År 2015 fick totalt 47 000 unga aktivitetsersättning, i december förra året var det drygt 31 000.

Hälften får avslag

2014 fick knappt 20 procent av dem som ansökte på grund av arbetsoförmåga avslag, 2018 var det 57 procent, enligt socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S).

– Vi har inte gjort några förändringar, vare sig i lag eller i regelverk. Trots det så ser vi en stor omsvängning sedan 2014 och framåt, säger hon till TT.

– Det är rena tillämpningsförändringar, bedömer Strandhäll som vill ta reda på mer om varför avslagen har ökat så mycket.

Försäkringskassan håller inte helt med om att myndigheten har ändrat tillämpningen. Däremot har ledning och handläggare arbetat mer med att förbättra underlagen för beslut och att använda lagen mer korrekt och se till att besluten är likformiga.

– Och vi fick även ett uppdrag av regeringen för två år sedan att vi skulle utveckla våra utredningar. Det är en del av förklaringen till att avslagen ökar, säger Ingeborg Watz Forslund, områdeschef för aktivitetsersättning på Försäkringskassan.

För höga krav?

Regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att stärka stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättningen. Det ska ske genom samarbete med andra myndigheter, kommuner och hälso- och sjukvården.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) får två uppdrag om aktivitetsersättning: Det ena är att granska varför andelen avslag och beviljanden har skiftat så mycket, det andra att granska om Försäkringskassan verkligen följer reglerna och utreder ansökningar korrekt och rättssäkert.

– Vi har sett att man ställer väldigt höga krav på enskilda att komma in med underlag för att det ska fattas beslut. Men i den lag vi har så finns det också ett tydligt ansvar för Försäkringskassan att se till att beslutsunderlagen blir fullständiga, säger Strandhäll och understryker:

– Det måste finnas en balans mellan de krav man riktar till enskilda personer, som i det här fallet kanske har arbetsoförmåga och är i ett väldigt svagt och utsatt läge och det ansvar som Försäkringskassan har för att ge stöd för att de underlag som behövs kommer in, säger Annika Strandhäll.

Försäkringskassan anser att den balansen hålls. Enligt Ingeborg Watz Forslund är handläggarna duktiga på det.