Så ska vi frestas att äta gräshoppsfärs

Syrsknäcke, gräshoppsfärs och torkad mjölmask. Om vi oftare satte tänderna i insekter skulle det gynna både oss och planeten, enligt experter.

– Det är supergott och perfekt att ta en näve innan lunch, säger mjölmaskentusiasten Nils Österström.

Från ägg till mogen mjölmask tar det tio veckor. Därefter försätts maskarna i dvala och ångas till döds. Som sista steg torkas eller fryses de för att säljas vidare och bli mat.

Mjölmaskfabriken Tebrito i Orsa har funnits sedan 2016. Då var det inte ens tillåtet att använda insekter i livsmedel i Sverige. Men 2020 kom beskedet från EU att det är okej.

Men medan det i Danmark redan går att sätta tänderna i en burgare baserad på gräshoppsfärs är den svenska marknaden mer trevande. Men de senaste åren har intresset ökat markant, enligt Tebritos vd Nils Österström.

– Vi planerar för att tiodubbla vår produktion för att möta efterfrågan. Det är fantastiskt, säger han.

Få produkter

Men även om Nils Österström märker ett ökat intresse finns det än så länge bara några få produkter med insektsinnehåll i butikshyllorna. Det finns ett inbyggt motstånd hos många att sätta tänderna i maskar och småkryp, hur nyttiga de än är.

– Det finns absolut en äckelfaktor hos vissa. Men jag brukar jämföra med sushi, det tog nästan 15 år innan det gick från att vara konstig mat till något som alla äter, säger Nils Åström, livsmedelsingenjör på företaget Eatem.

Efter att ha jobbat några år inom sockerindustrin började han med syrsmjöl på nystartade Eatem. Företaget har bland annat tagit fram ett fröknäcke tillsammans med ett bageri, som säljs i några få butiker i landet. Enligt Nils Åström har syrsor en nötig smak som passar väldigt bra i knäckebröd. Näst på tur står proteinbars som de hoppas kunna lansera under nästa år.

– Jag tror att det behövs några hippa och medvetna människor som börjar äta insektsmat så kommer resten efter, säger han.

Global tvekan

Om det i Sverige handlar mer om en alternativ proteinkälla för de nyfikna så fyller insekter en betydligt mer avgörande funktion i andra delar av världen. Men även om det i vissa länder är vanligare så är tveksamheten global.

– Den avsmak många känner inför att äta insekter är det största hindret för att kunna utnyttja insekter till fullo, säger Chrysantus Tanga vid International Centre of Insect Physiology and Ecology i Kenya.

Tanga forskar om insektsmat och neofobi, det vill säga misstänksamhet mot att äta nya saker, ett arbete som bland annat finansieras av svenska Sida. Senast i somras publicerade han och hans kollegor en studie, där de testat hur olika former av gräshoppsmjöl i kakor tagits emot av testpersoner. Ju bättre dolt insektsmjölet är desto lättare hade testarna att tycka om kakorna.

– Men vi vill ändå bevara alla nyttiga proteiner och fetter i mjölet så det gäller att hitta en balans, säger han.

– För mig är det självklart, globalt måste vi börja se insekter som en viktig del i maten om vi ska klara av att förse jordens befolkning med nyttiga protein, fetter och mineraler.

Märker förändring

Även på EU-nivå snackas det om insekter. Den 18 oktober röstade parlamentet igenom en ny proteinstrategi där insektsmat lyfts fram som en viktig del.

Och kanske är det på väg att vända. Precis som Nils Österström på Tebrito tycker sig Åsa Berggren, professor i ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), märka en ändrad inställning när det kommer till att äta insekter.

– Mat har blivit mer förknippat med vem man är, eller snarare med vem man vill vara. För många unga är hållbarhet oroligt viktigt och även vegetarianer jag träffar säger att de skulle överväga att äta insektsbaserad mat, säger hon.

Mumsar rester

Och klimatvänligt är det. Som exempel behöver insekter äta i snitt två kilo föda för att växa ett kilo. Som jämförelse behöver en ko få i sig omkring 25 kilo för att öka ett kilo i ätbar vikt.

– På insekter kan man dessutom äta nästan allt och de kräver väldigt lite utrymme. De äter också sådant som vi inte äter och omvandlar det till fullvärdiga proteiner och bra fetter, säger Åsa Berggren, som fokuserar på syrsor i sin forskning.

På Tebrito mumsar mjölmaskarna glatt på rester, bland annat från knäckebröd och drav (rester från ölbryggning). Att inte producera särskilt foder för maskarna är en del av företagets hållbarhetsstrategi. Dessutom tas spillningen – frasset – tillvara och säljs som växtnäring.

– Nästan ingenting går till spillo. Dessutom släpper vi bara ut ett och ett halvt kilo koldioxid per kilo torkad mjölmask, jämfört med över 80 för ett kilo torkat nötkött. Det är otroligt klimatsmart, säger Nils Österström.

Tillväxt varje år

Även om det mesta av Tebritos produkter exporteras utomlands, bland annat till Baltikum, har de olika projekt på gång. Ett exempel är en proteindryck som de utvecklar i samarbete med Tetra Pak.

Och det kan finnas stora pengar att hämta för den som orkar hålla ut. Marknaden för mjölmaskar som mat kommer växa med omkring 28 procent årligen fram till 2030, enligt företaget Meticulous Research.