De hjälper flyktingar på semesterön: ”Har aldrig köpt så mycket glass”

Matilda Andersson

”Vi har flugit hit som turister och de kommer med båt för att det tvingats fly för sina liv”

Efter nästan en vecka på grekiska ön Samos insåg Lars-Olof Axelsson och sambon Anki Pettersson att båtarna som kom till ön inte alls var några turistbåtar.

– När vi insåg att det var flyktingar sprang vi direkt iväg och köpte så mycket vatten vi kunde bära och började dela ut, säger Lars-Olof till Aftonbladet.

Lars-Olof Axelsson och hans sambo Anki Pettersson är på semester på grekiska ön Samos. De har varit där en vecka och åker hem imorgon.

Men det var inte förrän för några dagar sedan som de märkte något. Båtarna och bussarna i hamnen var inte fyllda av turister – det var flyktingar.

– Vi har ju sett de här båtarna komma och vi trodde att det var turister. Allt är så tyst och lugnt, inget skrik, inga barn som gnäller. Ingenting. De bara flyter förbi. Det tog oss fem dagar innan vi förstod, säger Lars-Olof till Aftonbladet.

Han och sambon hade suttit och pratat om ”slöa turister som inte orkar gå från färjan utan måste åka buss” innan de förstod att det inte alls var några turister.

– Så damp poletten ner att ’fan, det är ju flyktingar’, det är inga lata turister. Det kommer två båtar varje kväll, fullastade med flyktingar.

Köpte kex och vatten

När Lars-Olof och Anki förstod vad det var som pågick tvekade de inte att hjälpa till, något som först uppmärksammades av P4 Väst.

– När vi insåg att det var flyktingar sprang vi direkt iväg och köpte så mycket vatten vi kunde bära och började dela ut.

Människorna som kommer har flytt krigets Syrien och kommer med båt till Samos från en närliggande ö dit de kommit från Turkiet.

– Flera berättar att deras hus är totalt sönderbombade och jämnade med marken. Att de inte haft någonstans att ta vägen, säger Lars-Olof och fortsätter:

– Det är så väldigt konstigt. Det blir så påtagligt. Vi har flugit hit till ön som turister och de kommer med båt för att de tvingats fly för sina liv.

Vill vidare till Europa

Lars-Olof berättar hur flyktingarna får betala för varje del av färden.

– Jag stod och tittade på den första båten, tills den sista personen gick av och skulle på bussen. Men det är ju inte som att de får åka med gratis. Det var en pappa som inte hade tillräckligt med pengar för att få åka med bussen, så då betalade jag för dem.

Han beskriver att barnen är så trötta att de står upp och sover.

– Det är barn i alla åldrar. Från nyfödda till uppåt. Men det är inget gnäll, inget liv. Barnen är så trötta att de står upp och sover. En liten kille, kanske tre år, stod upp och sedan föll han i 90 grader över en bänk och stensomnade.

Alla berättar om liknande öden. Hur de tvingats fly för sina liv – utan att få med sig några som helst tillhörigheter, bortsett från en liten väska eller kanske en docka till barnen.

– Vi har träffat barnen och pratat med de vuxna. De är ju vanligt folk, precis som vem som helst. De vi pratat med har varit lärare, bagare, advokater. Men de har knappt med sig något överhuvudtaget.

”Har aldrig köpt så mycket glass”

I förrgår hyrde Lars-Olof och Anki moped och åkte runt lite på ön. Plötsligt befann de sig vid en busshållsplats där mängder av flyende människor satt och väntade.

– Då gick vi och köpte glassar till barnen. De blev glada på sitt sätt. Vi kände bara att vi måste göra något. Jag har aldrig köpt så mycket Cornetto.

De följande dagarna har de fortsatt köpa vatten och kex till de som kommer med båtarna.

– Så nu idag har vi beställt vatten till den butiken som ligger närmast båtarna. Enliters flaskor och kex som vi kan dela ut.

Han säger att alla blir enormt glada och tacksamma.

– Det är en konstig verklighet. Man fick ett litet uppvaknande.

Gilla Vi hjälper på Facebook för fler goda initiativ i flyktingarnas spår.
Hur hjälper du flyktingar på din ort? Tipsa på Vi hjälper-kartan!