Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Ludvig, Love

EU-ledare hycklar om asylrätten

Det är höjden av hyckleri när EU-topparna anklagar Österrike för att bryta mot asyllagarna. Alplandet är ett av de länder som tagit emot absolut flest flyktingar.

Om någon behöver läxas upp så finns det gott om andra EU-länder som gjort allt för att smita undan sitt ansvar.

Österrike tog förra året emot asylansökningar från 90 000 flyktingar. Det är bara Tyskland och Sverige som tagit emot fler.

Dessa tre länder har gjort vad man rimligen kan begära av dem och lite till. Däremot finns det ett stort antal länder i och utanför EU som gjort allt för att slippa ta emot flyktingar eller bara skickat dem vidare.

Danmark har infört tältläger (trots att de har tomma flyktingboenden), kraftigt försämrat den ekonomiska ersättningen plus konfiskerat tillgångar över en viss nivå.

Slovenien och Kroatien har byggt taggtrådsstaket för att hålla flyktingarna ute och för de som släpps in är de ren transit med motiveringen att "flyktingarna vill till andra länder".

Portugal och Irland försöker leka osynliga och gör ingenting precis som de baltiska staterna.

Polen är direkt fientliga. Slovakien vill bara ta emot kristna flyktingar och har stämt EU för beslutet att omfördela flyktingar med tvång.

Ungern tar emot tiotusentals asylansökningar men avslår nästan alla.

Tak inte orimligt

Överhuvudtaget har de forna öststatsländerna gjort väldigt lite för att bidra till att lösa flyktingproblemet. De ligger fortfarande efter Västeuropa en bit rent ekonomiskt men borde kunna göra mer.

Utanför EU har Turkiet, Libanon och Jordanien släppt in flera miljoner hjälpbehövande medan rika länder som Saudiarabien och Gulfstaterna nästan inte tagit emot några alls.

Att Österrike efter att ha öppnat sin dörr för så många flyktingar sätter ett tak på mottagandet för det närmaste året på 37 500 kan inte betraktas som orimligt. Majoriteten av Europas länder kommer inte ens i närheten av den siffran.

Visserligen kan de internationella konventionerna om asyl tolkas som att inget land kan vägra att pröva en asylansökan från en flykting som står vid gränsen.

Men vad de flesta länder i Europa gör för att undvika att hamna i den situationen är att se till att det inte kommer några flyktingar till deras gräns. Eller att de bara reser igenom på väg till något mer attraktivt land.

Brott mot asylrätt

En taktik som även Sverige övergått till istället för att sätta ett tak. Genom att införa id-kontroller har flyktingströmmen minskat drastiskt. Det går att hävda att Sverige därmed i praktiken begränsat asylrätten.

Men det är inte länder som Sverige, Tyskland och Österrike som EU-kommissionen bör ge sig på. Istället borde de använda sin blåslampa mot den långa rad länder som gjort allt för att smita undan och verkligen satt asylrätten ur spel.

Hela EU:s flykting- och asylpolitik är ett enda stort moras. Alla länder gör precis som de själva vill och struntar totalt i de grundläggande regler som de själva kommit överens om.

Dublinkonventionen - som är en bindande EU-konvention - har fullständigt brutit samman. Flyktingar registreras inte längre i det första EU-land dit de kommer och där de borde söka asyl.

Tidigt i höstas beslöt EU att omfördela 160 000 flyktingar som kommit till Italien och Grekland till övriga EU-länder. Ett halvår senare är det bara några hundra som omfördelats. Då talar vi om ett beslut som så gott som samtliga EU:s 28 regeringschefer skrivit under. Vad var det värt?

Desperata åtgärder

I natt beslöt samma gäng gubbar (de flesta är gubbar) att flyktingar inte längre ska få välja asylland utan att de ska fördelas över samtliga 28 länder. Ett i grunden vettigt beslut. 1,5 miljoner flyktingar på ett år är en enorm påfrestning för några få länder men inget jätteproblem för 28.

Men hur ska EU lyckas med det när många av länderna vägrar gå med på tvingande kvoter?

Ett sånt system bygger på att alla tar ett solidariskt ansvar. Det senaste året har visat att alla inte är beredda att gör det.

Österrikes tak liksom Sveriges id-tvång är ett sätt att försöka att öka pressen på andra EU-länder att också ta sin del av ansvaret. Desperata åtgärder som tas till när det egna landets mottagnings- och välfärdssystem inte klarar av det ökade trycket på ett rimligt sätt.

EU:s president Jean Claude Juncker får gärna skälla men han borde rikta sina skall mot de som verkligen borde stå vid skampålen.

Det flyr de från – och så många får stanna i
Sverige
Hjälp, vad händer? Vi förklarar
flyktingkaoset

Följ ämnen i artikeln