Gunnar Helén död
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-12-08
Han ledde folkpartiet mellan 1969 och 1975
Förre folkpartiledaren Gunnar Helén avled på lördagen efter en längre tids sjukdom.
- Han fick dö hemma som han ville, säger hans dotter Marianne Lundmark till TT.
Gunnar Helén, partiordförande under åren 1969-75, blev 84 år.
''Gunnar Helén var under 20 år från 1950-tal till 70-tal en av Sveriges viktigaste oppositionspolitiker'', säger fp-ledaren Lars Leijonborg i en skriftlig kommentar.
Gunnar Helén föddes i Vingåker i Södermanland. Han var språkvetare, docent i nordiska språk. Hans doktorsavhandling, Birger Sjöbergs Kriser och kransar i stilhistorisk belysning, kom 1946.
Helén var även verksam som journalist. Som radioreporter gjorde han bland annat en historisk direktrapport från fredsyran på Kungsgatan i Stockholm 1945.
Så småningom gav han sig in i politiken, valdes till ordförande för folkpartiets ungdomsförbund FPU 1952 och till riksdagsledamot 1953. Tolv år senare lämnade han politiken för att bli landshövding i Kronobergs län, men kallades tillbaka av partiet 1969 för att bli ny partiledare efter Sven Wedén som lämnade posten av hälsoskäl.
''För tam''
Och 1970 års val blev en framgång - folkpartiet fick 16,2 procent av rösterna, mer än i det föregående valet.
Men i valet därpå, tre år senare, gick det mycket sämre: 9,4 procent var en chocksiffra för folkpartisterna.
På 1970-talet hade opinionsundersökningar blivit vanliga, och med starkt fallande siffror avgick Gunnar Helén tio månader före valet 1976. Per Ahlmark tog över.
- Min tuffhet räckte inte till, sade Helén om partiledarskapet i en TT-intervju 1991.
- Alla vi som förkunnade liberalismen var för tama. Men att jag inte tog steget fullt ut en del gånger hängde ihop med att jag inbillade mig att det viktigaste var att verka för det gemensammas bästa.
Han hade fått epitetet samarbetsingenjör, försökte samordna de borgerliga partiernas politik på viktiga områden och medverkade till uppgörelser över blockgränsen.
''Passionerad demokrat''
Åren 1977-1984 var Helén återigen landshövding, denna gång i Stockholm.
Lars Leijonborg framhåller att Helén åtnjöt respekt i alla läger.
''Han var både resultat- och idépolitiker. Han stred för bildningsidealet och samarbetade med socialdemokraterna om grundskolereformen fram till det flumpedagogiken fick grepp om regeringspartiets skolpolitik'', skriver Leijonborg.
- Gunnar Helén var en passionerad demokrat. Hans avsky för nazismen och kommunismen var tveklös och uppfordrande. Gunnar Heléns liberalism kretsade ofta kring frågorna om hur frihet och välfärd ska förenas, säger Per Ahlmark till TT.
TT