Landsting tvingas spara miljonbelopp

Susanna Vidlund

Drastiska åtgärder som uppsägningar att vänta

Förra året var ett bra år för Sveriges kommuner och landsting.

Men sämre tider väntar runt hörnet.

På många håll presenteras stora sparpaket inom framför allt landstingen.

– Högkonjunktur och generösa statsbidrag har i en kombination lett till att det har varit ganska bra de senaste åren. Vad vi ser nu är att bekymren hopar sig ganska snabbt, säger Stefan Ackerby som är biträdande chefsekonom vid Sveriges kommuner och landsting.

Lågkonjunktur. Lägre skatteintäker. Ökade kostnader. Det är de stora orosmolnen enligt Stefan Ackerby.

– Det är svårt att ställa om den typen av verksamhet som kommuner och landsting har. Personalen ska ju få ut sina löner och lönerna stiger.

Drastiska åtgärder

Enligt Stefan Ackerby är det en ganska stor spridning i ekonomin mellan de olika kommunerna och landstingen.

– Även när det var som bäst 2007 var det två landsting och flera kommuner som visade underskott.

Kommer dessa kommuner och landsting få det värre nu?

– Nej, det kan man inte säga. Det finns inget fullständigt samband. Det finns exempel på landsting och kommuner som vidtar ganska drastiska åtgärder för att komma till rätta med ekonomin. Sedan tidigare nedgångar vet vi att det kan ge resultat.

Vad är det för typ av drastiska åtgärder man vidtar då?

– Bland landstingen är det uppsägningar det handlar om i flera fall. Det handlar om generella sparbeting och man sparar genom att dra ner på personal, eftersom det är den stora kostnaden.

Underskott

Landstinget Sörmland har ett underskott på 260 miljoner kronor och har tidigare aviserat att man måste spara stora summor pengar.

Även landstinget i Uppsala län har problem med ekonomin, bland annat kan Akademiska sjukhuset drabbas när utgifterna måste sänkas.

– Man ser över kostnaderna nästan överallt. Både landstinget i Östergötland och landstinget i Dalarna har sparprogram och man diskuterar sparprogram i alla landsting. Sedan har man kommit olika långt i den politiska processen.

Stefan Ackerby påminner om att man i flera år med god tillväxt har anställt många och att jobb som läkare och sjusköterskor fortfarande är ett framtidsyrke.

– I första hand handlar det om att vikariat inte återinsätts när man ska spara. Det är många visstidsanställda och timavlönade som drabbas.

Skriva ner värden

Samtidigt som Sverige är på väg in i en lågkonjunktur, skakas världen av en finanskris. Trots att statistik från SCB visar att några landsting i Sverige har relativt höga skulder sett till deras tillgångar, anser inte Stefan Ackerby att just skuldsättningen är så oroande.

– Men flera kommuner och landsting har tillgångar placerade med hänsyn till att de i framtiden ska betala pensioner. Har man satt av pengar i form av aktier så drabbas man. Konkret innebär det att kommunerna och landstingen i många fall måste skriva ner värdet på sina tillgångar.

När man skriver ner värdet så blir det en kostnad som belastar resultatet för kommunen. Det påverkar inte pensionen för den enskilde kommunanställde, däremot kan det påverka kommuninvånarna.

– När kommunen får ett sämre resultat så måste man vidta åtgärder. Ska man spetsa till det kan nedskrivningen innebära att man måste spara på vårdcentralen eller förskolan.

Tre år

Stefan Ackerby berättar att en kommun har tre år på sig att återställa ett underskott i ekonomin.

– Jag tror att man drar åt kring hela linjen. Det finns en tendens att man först tittar på sådant som inte tillhör kommunens kärnverksamhet, exemelvis kultur. Men det finns ju inte så mycket pengar att spara där.

När har våra kommuner och landsting tagit sig igenom den här svackan?

– Vår bedömning är att vi får en konjunkturvändning redan i slutet av nästa år. Dessutom har man reagerat mycket snabbare nu jämfört med lågkonjunkturen 2001. Då var man inte riktigt med och det dröjde ända till 2004 innan man vidtog åtgärder. Man har lärt sig av historien.

De mest skuldsatta landstingen

Skåne och Stockholm är några av de mer skuldsatta landstingen.

Det visar statistik från SCB.

Summorna anges i miljoner kronor och statistiken är för år 2007.

Skåne

Tillgångar: 1 941

Skulder: 6 989

Netto: -5 048

Stockholm

Tillgångar: 19 315

Skulder: 21 542

Netto: -2 227

Värmland

Tillgångar: 986

Skulder: 1 124

Netto: -139

Örebro

Tillgångar: 1 136

Skulder: 1 155

Netto: -19

Uppsala

Tillgångar: 1 696

Skulder: 1 521

Netto: 175

Dalarna

Tillgångar: 1 306

Skulder: 948

Netto: 357

Kronoberg

Tillgångar: 907

Skulder: 418

Netto: 489

Västernorrland

Tillgångar: 1 264

Skulder: 608

Netto: 656

Kalmar

Tillgångar: 1 489

Skulder: 808

Netto: 681

Södermanland

Tillgångar: 1 782

Skulder: 1 069

Netto: 712

Jämtland

Tillgångar: 1 133

Skulder: 253

Netto: 880

Västra Götaland

Tillgångar: 8 193

Skulder: 7 262

Netto: 931

Västmanland

Tillgångar: 1 770

Skulder: 830

Netto: 940

Blekinge

Tillgångar: 1 547

Skulder: 603

Netto: 944

Gävleborg

Tillgångar: 1 922

Skulder: 750

Netto: 1 172

Norrbotten

Tillgångar: 2 455

Skulder: 1 198

Netto: 1 257

Västerbotten

Tillgångar: 2 617

Skulder: 1 130

Netto: 1 486

Halland

Tillgångar: 2 653

Skulder: 1 118

Netto: 1 534

Jönköping

Tillgångar: 3 376

Skulder: 1 220

Netto: 2 156

Östergötland

Tillgångar: 5 697

Skulder: 1 501

Netto: 4 196

Fotnot: Netto innebär tillgångar minus skulder.

Källa: SCB.

Här finns de mest skuldsatta kommunerna

Kommunerna i Västra Götalands län är några av de mer skuldsatta kommunerna.

Det visar statistik från SCB.

Summorna anges i miljoner kronor och statistiken är för år 2007.

Jönköpings län

Tillgångar: 3 302

Skulder: 4 660

Netto: -1 357

Västra Götalands län

Tillgångar: 38 436

Skulder: 39 718

Netto: -1 282

Gotlands län

Tillgångar: 254

Skulder: 1 518

Netto: -1 264

Värmlands län

Tillgångar: 5 457

Skulder: 6 437

Netto: -980

Blekinge län

Tillgångar: 3 691

Skulder: 4 635

Netto: -945

Dalarnas län

Tillgångar: 4 882

Skulder: 5 570

Netto: -689

Södermanlands län

Tillgångar: 6 179

Skulder: 6 654

Netto: -475

Norrbottens län

Tillgångar: 4 190

Skulder:4 650

Netto: -460

Uppsala län

Tillgångar: 6 885

Skulder: 7 060

Netto: -175

Västernorrlands län

Tillgångar: 6 471

Skulder: 6 622

Netto: -151

Kalmar län

Tillgångar: 5 529

Skulder:5 285

Netto: 244

Örebro län

Tillgångar: 5 996

Skulder: 5 124

Netto: 873

Jämtlands län

Tillgångar: 3 132

Skulder: 2 163

Netto: 968

Kronobergs län

Tillgångar: 3 970

Skulder: 2 280

Netto: 1 690

Västmanlands län

Tillgångar: 8 246

Skulder: 6 396

Netto: 1 850

Gävleborgs län

Tillgångar: 10 451

Skulder: 8 506

Netto: 1 945

Hallands län

Tillgångar: 7 234

Skulder: 4 599

Netto: 2 635

Västerbottens län

Tillgångar: 24 927

Skulder:15 919

Netto: 9 007

Östergötlands län

Tillgångar: 19 297

Skulder: 9 571

Netto: 9 725

Skåne län

Tillgångar: 25 198

Skulder:15 206

Netto: 9 992

Stockholms län

Tillgångar: 56 499

Skulder: 42 081

Netto: 14 418

Fotnot: Netto innebär tillgångar minus skulder.

Källa: SCB